- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
348

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356

VICTOIi GRANLUND.

66

Saken blef dock, dessa enträgna och på grund af regeringens
förbindelse till kompaniet fullt befogade framställningar oaktadt,
ytterligare dragen länge ut på tiden, och först den 1 Julii s. å.
(1663) anbefaldes amiralitetet att uppgöra och inkomma med
förslag öfver hvilket skepp, som vore lämpligt för Afrikanska
kompaniet, och hvad som erfordrades för dess utrustning och
utredning, antal officerare, soldater och båtsmän. Det måste föra
30 stycken, och vara capabelt, att kunna i nödfall försvara sig1).
Emellertid blef af dessa försök och ansatser slutligen ingenting.
Märkvärdigt är att förmyndareregeringen sölade så länge med
ett ärende, som fordrade den största skyndsamhet, och
förhållandet är så mycket besynnerligare, som de fleste af rådet hade
nära anförvandter bland kompaniets delegare. Man märker att
den kraftiga hand, som förut skött regeringsrodret, saknas. Men
äfven om ett skepp genast efter det beslut derom fattades,
blifvit afsändt till Guldkusten, så hade det kommit för sent för att
rädda kolonien.

Alla, såväl kompaniets som Lütkens ansträngningar voro
således förgäfves. Wolters i Hamburg skref bref på bref till
direk-törerne, med förklaring att negrerne voro väl ännu »gut
Schwedisch», men blefvo otålige deröfver att intet skepp kom ifrån
Sverige. »De måste snart hafva undsättning, eljest vore
kompaniet förloradt». Men ingenting hjelpte. Och slutligen, när efter
så lång väntan det för de få Svenskarne på Cabo Corso och deras
svarte bundsförvandter blef tydligt, att ingen undsättning från
Sverige var att vänta, gjorde de af Lütkens lejde negrerne
myteri — »köpte af Holländarne» — öfverrumplade fästningen den
22 April 1663, hvarefter den öfverlemnades åt holländska
Westindiska kompaniet2). Holländarne förde kastellets besättning
såsom fångar till sitt fäste Del Mina, och — dömde dem till
döden; men man har ingen underrättelse huruvida denna dom blef

0 Riks-Registr. fol. 481.

2) Fryxell berättar om dessa händelser följande: (14: 167, 168) »Redan
1660 och genast efter fredernas afslutande ditskickade förmyndarestyrelsen
ett beväradt fartyg, som återtog Cabo Corso, hvarpå den fördelaktiga rörelsen

åter öppnades.....Redan år 1661 och midt under djupaste fred öfverföllo

och borttogo de (Holländarne) ett till Cabo Corso ankommet svenskt fartyg,
och kort derefter sjelfva nybygget och dess fästning». Som vi af det
föregående sett afsände förmyndarestyrelsen icke något fartyg till Cabo Corso, och
Holländarne lyckades först, öfver två år efter »Christinas» borttagande, eller
1663, bemäktiga sig fästningen, således icke »kort derefter».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free