Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
VICTOIi GRANLUND.
70
pâ denna sak med sin fortfarande sjuklighet, hvilken visserligen
ej kunde bestridas, men egentliga orsaken var hans missnöje
med Silfvercrona, och dermed att svenska regeringen
obetänksamt och taktlöst nog uppdragit åt Silfvercrona, att ej blott under
Appelboms frånvaro, utan äfven sedermera sköta affären, ehuru
med rådfrågande af Appelbom. Dessa underhandlingar blefvo af
Holländarne, dels till följd af deras otroligt tunga och långsamt
arbetande regeringsmachineri, dels genom deras undanflykter och
mångfaldiga olika förevändningar ganska länge utdragna pä tiden.
Det behöfdes flera år för att bringa till slut en sak, som var
den enklaste i verlden, och der rättvisan af Sveriges
fordringar ej kunde med fog disputeras. Silfvercrona, sitt
adoptiv-fäderneslands representant, var också, såsom det otvetydigt visar
sig, alldeles olämplig att föra någon som helst diplomatisk
underhandling, åtminstone med den tidens »Generalstater». Ehuru
sjelf infödd Holländare, syntes han dock så litet känna eller så
betydligt hafva underskattat sina landsmäns förmåga att draga
ut en sak på längden, att han ständigt i sina första bref härom
och ofta i de senare uttalar sin bestämda förhoppning att saken
inom kort skulle bringas till slut och till K. M:ts nöje. I
sin första redogörelse för sina åtgärder1) berättar han att
saken blifvit hänskjuten till en kommittée af Generalstate rne,
bestående af en person från hvarje landskap, och som man
försäkrade i goda händer, enär de deputerade från Holland,
Utrecht, Overyssel och Friesland helt och hållet gillat Sveriges
argumenter. Och om man kunde tro på Förste rådspensionären
De Wittes flera gånger gjorda försäkran, skulle affären få en god
utgång till K. M:ts nöje, men som flere af de deputerade ej hade
nog kännedom om densamma, fordrades någon tid för dem att
öfvertänka saken. Företrädesvis tvenne påståenden uti
Westindiska kompaniets »justification» uppehölle saken: 1.) Att
kompaniet påstod, det kusterna af Guinea voro först intagna af
Portu-giserne, som der ensamme drifvit handel, och sedan hade
Westindiska kompaniet efterträdt Portugiserne, och följaktligen vore
det icke fritt för hvem som helst att drifva handel utan deras
medgifvande. 2) Att under kriget mellan Sverige och Danmark,
Danskarne hade jure belli intagit de svenska forterna på Guinea,
*) Br. t. rikscancelleren M. Gr. De la Gardie d. 8 Sept. 1862. Franska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
