- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
356

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356

VICTOIi GRANLUND.

74

att finna ett tillfälle att visa den tillgifvenhet han hyste för
konungen af Sverige och hela svenska nationen, sade sig veta
att Svenskarne länge på Guldkusten lidit orätt, och att
Holländarne nu ditsändt 1,500 man, för att beröfva Sverige sin
besittning derstädes och för öfrigt der »troublera negotierna».
Men — snart uppstodo svårigheter. Ett, rykte hade kommit
till England att Holländarne intagit Cabo Corso, men blifvit
bortkörde af infödingarne, och att kolonien nu vore till salu
för den som bjöde mest, och Engelsmännen voro ej obenägne
att täfla med Holländarne om platsen. Man trodde i England
knappast att en enda svensk nu funnes der qvar1).
Emellertid skickade engelska Guineakompaniet ordres till sin
guvernör på Cormentin, att bistå hvem helst det än var, som
innehade Cabo Corso, emot Holländarne2); men Engelsmännen
sjelfve funderade på att bygga ett fäste derbredvid, hvartill de
ansågo sig hafva rätt, enär de förut der haft ett faktori3). I
sin ifver att snart kunna utverka den utlofvade ordern, hvilken
kanske skulle afgöra den svenska koloniens öde, inlem nåde
Leyonberg officielt till engelska regeringen en inlaga4), hvari
han anhöll icke blott om ordres till engelske guvernörer och
andra myndigheter i Guinea, att de skulle förhålla sig
vänskapligt emot Svenskarne, utan ock hjelpa dem emot
Holländarne, om det behöfdes, samt slutligen om en försäkring att
om »generalen» för de infödde eller deras konung skulle
erbjuda sig att sälja Cabo Corso till England, detta lands
regering hvarken sjelf skulle antaga ett sådant erbjudande, eller
tillåta det nyss förnyade kompaniet att göra det, enär Cabo
Corso vore svensk egendom.

Leyonberg fick snart erfara att de goda orden och löftena
ej vore mycket att lita på. Af hans bref den 14 Nov. 1662
till K. M:t framgår att redan då ali förhoppning oin
uppfyllandet af de erhållna löftena vore förgäfves. England ville
tydligen ej hjelpa en medtäflare, utan sjelft skörda frukten af
den strid, som nu pågick på dessa kuster, en frukt, som

1) Leyonberg kunde dock upplysa att äfven om så vore, hölle »mohrerne»
Cabo Corso för svensk räkning och läte alltid svensk flagga flyga, till att visa
den rättmätiga possession Svenskarne der hade.

2) Denna befallning blef dock icke efterkommen.

3) Leyonbergs br. t. K. M:t d. 26 Sept. o. 10 Oct. 1662. »Anglica».

4) D. 16 Oct. på engelska; afskr. bil. hans br. t. sv. reger. »Anglica»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free