Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
323
Engelsmännen trodde snart om ej redan vara mogen. »Grud
bättre», skrifver L., »det är en allt för mycket inrotad façon
och maxime vid detta hofvet, både hos höge och låge att
en-tretenera en med goda discourser och söta ord till att vinna
tiden, men när det måste komma till effecten, finnes nästan
ingen sine ord lijker». De redan gifna förhoppningarna, ja
löftena om hjelp hade slagit ut på följande sätt. Leyonberg
infann sig vid hofvet, vid ett tillfälle, då engelska
Guineakompaniets direktörer der hade sammanträde, som bevistades af
hertigen af York, prins Rupert1) m. fi. förnäme och
inflytelserike herrar, och lemnade till hertigen af York sjelf sitt
memorial i frågan. Hertigen tog emot det och svarade att Johan
Claesson vore Engelsmännens gode vän, och regeringen hade
redan på hans begäran beordrat kompaniets folk att göra
honom allt möjligt bistånd, både med folk och ammunition emot
Holländarne, som blockerade Cabo Corso både till lands och
vatten, men trodde han att Sverige alis ingen »negoce» eller
folk der mera hade, utan då mohrerne igentagit det från
Holländarne, pretenderade de att vara herrar deröfver, och
dermed kunna göra efter eget behag. På Leyonbergs
invändning att mohrerne väl hjelpt Svenskarne att åter intaga det2),
men likväl innehade de det i Sveriges namn, och hade det till
kompaniets bästa allt stadigt maintenerat, och ännu höllo, till
dess kompaniet kunde förse dem med nödig undsättning,
svarade Hans Höghet att han skulle taga saken om hand och
lemna svar genom sekreteraren. Kompaniets beslut blef att
en kommission skulle tillsättas, för att undersöka saken. Leyon-
*) Prins Rupert af Pfalz-Simmern var son af den bekante olycklige
churfursten Fredrik Y af Pfalz, utvald konung af Böhmen, samt Elisabeth af
England, och således dotterson af konung Jakob I. Han var alltid Sverige
obenägen, berättar Leyonberg, ehuru det är en känd sak att Sverige varmare
än något annat land åtagit sig hans föräldrars intressen, och till och med
lemnat dem ej obetydliga pensioner. Så mycket mer anmärkningsvärd är
derföre denne furstes otacksamhet mot ett land, som för hans familj gjort
utomordentligt stora oifer. Hans fader deremot lärer varit synnerligen
tillgifven sin ädelmodige vän, konung Gustaf II Adolf, efter hvilken han gaf sitt
trettonde barn namnet Gustaf.
2) Att sluta af dessa uppgifter skulle Holländarne lyckats intaga Cabo
Corso redan 1662 från Lütkens folk, men sedan åter förlorat det. Inga andra
handlingar bekräfta dock ett sådant förhållande, till följd hvaraf man måste
anse uppgifterna härom blott bero på ett till England ankommet falskt rykte,
eller också afse de Holländarnes redan förut omtalade fördrifning genom de
infödde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
