Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
373
öppet krig, skulle vara förgäfves. Härpå yrkades emellertid
ihärdigt, och framför de flesta öfriga fordringarna, och man
trodde sig måhända lättare kunna erhålla både det ena och
det andra, om man delade uppdragen mellan det ordinarie
sändebudet och en särskild kommissarie för Guineasaken.
Svenska regeringens olyckliga benägenhet att stödja sig pä
subsidier och ej våga göra sig af dessa oberoende, var en af de
svagaste sidorna hos denna förmyndareregering, och som ej
tillät den i de öfriga tvistefrågorna med Holland handla med
tillräcklig kraft1). När man här hemma slutligen började inse,
att de påräknade subsidierna aldrig skulle utfalla, hittade man
på att i stället söka få ett lån af Generalstaterne, och
Appelbom beordrades2) att, sedan satisfaktion i Guineasaken lemnats,
väcka fråga om ett lån å 3—400,000 rdr. Appelbom ville dock
ej åtaga sig detta uppdrag, och på det att regeringen icke
skulle genom Silfvercrona göra den framställning härom, soin
A. sjelf klokt afböjt, låter han i ett förtroligt bref till sin vän,
statssekreteraren Ehrensteen3), regeringen veta, att »om hr
Silvercrona gör här någon ouverture om peimingeläning, så gör
ban mäkta illa, och lärer intet allenast få en skamlig refus
utan ock decouvrera och upptäcka Sveriges pusillanimitet och
fattigdom, så att man här sedan ingen respect eller estime för
Sverige hafvandes varder». Statslån hörde icke den tiden, såsom
nu, till regeln.
Förhandlingarna mellan Sverige och Holland om
Guineasaken hade knappast ånyo börjat, innan underrättelser ingingo
att den länge väntade brytningen mellan England och Holland
faktiskt skett, ehuru det dröjde ännu länge innan kriget
officielt blef förklaradt (i Mars 1655). Verkligt, blodigt och
häftigt krig pågick vid Afrikas kuster ifrån medlet af 1664, och
senare äfven på europeiska farvatten, och likväl afbrötos ej de
diplomatiska förhandlingarna. Officielt rådde fred mellan
Holland och England, ehuru konungen af England förde krig med
holländska Westindiska kompaniet, för att tukta detsamma för
dess många röfverier och våldsamheter, och Hollands G eneral-
*) Flera gånger förevar frågan om kraftiga mått oeh steg emot Holland,
men blef fortfarande uppskjuten. Se, utom förut anförda, rådsprotokollen d.
4 o. 6 Nov. 1663 (Arv. Grisons) och för 1664, 16 Sept., 2: 300, m. fl.
2) Reg:s br. t. A. d. 19 Nov. 1664. Orig. »Hollandica».
3) Den få Dec. 1664. »Ilollandica».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
