Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
879
ändtligen mellan begge stora sjömakterna löst brister, då väl
kunde hända, att hvad Holland för detta och i sista danska
kriget utmätt ät Sverige, måtte åter blifva detsamma hembragt
igen med ränta. Och likasom Holländarne då, under de
danskes namn, attackerade de svenske, konfiskerandes och såsom
priser tagandes deras skepp, hvar de dem öfverkomma kunde,
så kunde de svenske nu angripa och göra dem detsamma igen,
synnerligen i Östersjön och Sundet; hvarföre England gerna
skulle hålla Sverige skadeslöst och garanti derom præstera»1).
Emellertid trodde A. dock icke alldeles på Hollands undergång,
oaktadt månge Holländare sjelfve vid denna tid, efter de stora
lidne motgångarne, förtviflade och fruktade sin frihets
undergång, och redan togo sitt parti, att hellre underkasta sig
Engelsmännen. såsom reformerte, än Fransmännen, såsom
katholi-ker; och England betedde sig som om Holland redan vore
fullkomligt öfvervunnet. Detta, menar A., vore dock icke så lätt
gjordt, som Engelsmännen inbillade sig, »så framt Gud ej ville
synnerligen straffa Holländarne för de stora synder, som der
gingo i svang, och för deras förkastliga politik emot andra,
hvilken gick ut på att af afund försvaga andra nationer,
upphetsa dem till krig emot hvarandra, för att sedan få spela
medlare, och deraf hafva sin fördel, sökande efterlikna de gamle
Romarne. »Gud gifve», slutar han, »att vi i Sverige vid desse
troubler finge sitta hemma i fred och frie fara med våra
com-mercier»2). Några dagar derefter råder han ånyo ifrigt till
sträng neutralitet mellan England och Holland. »Kunne vi
blott», skrifver ban, »försäkra vår navigation och våra
commer-cier, så hafve vi den bästa occasion i verlden; och när vi så
komma i temlig postur, så till lands som sjös, så lära både
Holländare och Engelsmän undraga sig för att choquera oss,
och vi så af den ene som den andre caresserade och sökte blifva.
Et, sur tout, borde Sverige och Danmark förstå sig så vida
tillsammans, att de försvarade Sundet och Bältet, ingalunda
tillåtandes främmande örlogsskepp eller caprar der inkomma»3).
*) Br. t. K. M:t d.
26 Dec. 1664.
2) Br. t. Elirensteen d. ^ Dee. 1664.
3) Denna gemensamhet mellan Sveriges och Danmarks yttre politik var
just Carl Gustafs store tanke, som nutiden först i någon mon sökt att
förverkliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
