Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
387
gifter på allvar, förklarade lian sig liafva ordres att stanna.
Dock ville lian intet svar afgifva öfver Sveriges klagomål, men
nrgerade det oaktadt oupphörligen på hjelp mot England. En
skrift, i hvilken Sveriges fordringar voro framhållna, nekade
han envist att taga emot, under förklaring att det vore »ett
Uriæbref»1). Under tiden hemsände han bref till
Generalsta-terne om hvad som förekommit i konferensen, men med
åtskilliga vanställningar af sanningen. Dessa bref trycktes i
Holland »med elaka annotationer»2). Först sedan det blifvit kändt
för Holländarne, att Sverige verkligen ingått en defensiv
allians med England3), ville hr Isbrandts ingå på en diskussion om
tvistefrågorna, och han företedde då en den 19 December
daterad fullmakt att underhandla om Guinea-frågan. Men när
kompaniets räkning på lidna förluster, slutande på 425,657 rdr4)
— utom för sjelfva kolonien, som ensam hade kostat 200,000
rdr — upplästes, och kommissarierne ändock genast ville slå af
till 200,000, log I. blott deråt och bjöd 100,000, oupphörligen
hänvisande dertill, att om man antagit hvad Silfvercrona
öfverenskommit om, nemligen 140,000, så ha.de Sverige länge sedan
haft denna summa. »Efter nu England hade dessa orter inne,
så kunde K. M:t handla med Engländarne, att de restituera
dem till Sverige igen.» Härpå erhöll han det värdiga svaret,
att sådant kunde väl ske, om Generalstaterne ville göra en
sådan fred med England. Hade Holländarne på fiendtligt sätt
ej borttagit dem, så hade Sverige väl ännu suttit der i sin
»roolige possession». Ater började ban uppduka det ofta
vederlagda påståendet, att Sverige af stått Guineakolonien till Dan-
*) Fjerde punkten i detta förslag var af detta innehåll: »Ut restituantur
Societati Affricanæ in Suecia omnia ista loca, merces et näves in Guinea et
alibi per subditos et incolas Foederati Belgii interceptse, ac simul damnorum
inde proveriientiuin plenaria fiat eidem reparatio».
2) Prot. o. acter ang. Isbr. neg. d. 12 Sept. o. 24 Nov. 1665. »Holl.»
3) De vigtigaste vilkoren deri voro: inbördes försvar, med särskildt
afseende på sjöfarten till Afrika och Amerika; upprätthållande af handelns
frihet i Östersjön, Öresund, Balterna, Nordsjön och Kanalen; ömsesidiga
hjelp-trupper i händelse af behof, dock ej öfver 4,000 man; engelska skepp skulle
få införa tagna priser i svenska hamnar och der försälja dem; Göteborg
förklarades för frihamn för engelska och Plymouth för svenska fartyg; ömsesidig
frihet att fiska för Svenskar i engelska och för Engelsmän i, svenska
farvatten. Denna traktat, som ingicks redan d. 1 Mars 1665, lyckades man länge
hålla hemlig. Åtminstone synes det som om Holländarne ej känt till
densamma förrän mot slutet af 1665. En separat hemlig artikel var riktad mot
»Elu-cidationerna» af Elbingska traktaten.
4) Handl. ang. Afr. komp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
