Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
VICTOR GRANLUND. ,
84
mark, ocli när lian då blef vederlagd, måste åter Silfvercronas
underhandling fram på tapeten. Huru allvarsamt han menade
med talet om Danmarks pretensioner, synes deraf, att han straxt
derefter i st. f. de 100,000 bjöd 130,000 och höjde summan
sedan till 140,000, men vid nästa sammanträde åter nedsatte
summan till 100,000, såsom det yttersta1). En gång framlade han
en skrift, som innehöll ett afstående af Sveriges anspråk, med
erkännande att de voro obilliga och obefogade, och ville han
att kommissarierne skulle underskrifva dem2). Sedan
förhoppningen om förbund mot England var förbi, ville I. nöja sig
med absolut neutralitet, men en sådan som Sverige icke kunde
afsluta3). Kommissarierne förestälde honom emellertid, att han
ej borde så hårdt urgera på en neutralitetsförklaring, då
neutralitet förut af Sverige blifvit iakttagen, och K. M:t genom
att uppträda såsom fredsunderhandlare med England bevisade
sin välvilja, så att staterne kunde fullt vara försäkrade om
Sveriges vänskap, afbröt Isbrandts alla underhandlingar med den
förklaringen, att då vore »bäst att låta stå till med alltihop a».
Ville Sverige förena sig med Holland emot England, då ville
han bjuda icke blott full ersättning till Afrikanska kompaniet
efter dess räkningar, utan äfven subsidier. Ingenting blef
afgjordt och Isbrandts reste sin väg. Sista sammanträdet hölls
d. 16 Nov. 16664).
Bredvid, underhandlingarna med Isbrandts om
ersättningsfrågan fördes sådana direkt med Greneralstaterne genom
Appelbom, men ledde lika litet till någon följd. Staterne ville icke
utbetala den lilla penningesumman för de svenska
besittningarna i G-uinea förrän freden mellan England och Holland blif-
1) Prot. <1. 15 Febr., 19, 27 Okt. 1666.
2) Regeringen klagar, i br. t. Appelbom d. 25 Apr. 1666, öfver att
Isbrandts contraprojekt icke blott var i sig sjelft »injurieust», utan också »oss
vill påtrengia den orijmligheten att genom Wår underskrift tillägga Oss sjelfwe
een beskyllning af obillige och o fogade Prætensioner.»
:î) När frågan härom förekom i rådet, blef resultatet : »Omnes unanimiter
abhorrebant a neutralitate ista, quæ declaretur ad fin em belli». Rådsprot.
(Bergenhielms prot.) d. 6 Nov. 1666.
4) Holländarne hade under de pågående underhandlingarna bevisat sina
vänliga känslor emot den makt, som de ville hafva till bundsförvandt, på sitt
vanliga egendomliga sätt, genom att under hvarjehanda förevändningar
uppbringa liera svenska skepp. Två af dessa, »Hvita Björn» och »S:t Nicolas»,
destinerade till Nantes och Havre — således neutrala hamnar — hade blifvit
införda till Rotterdam och skepparne befalda att urlasta ocli försälja lasten
till hvad pris som helst. K. M:ts br. t. Appelbom d. 22 Aug. 1666.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
