Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
397
underskrifvit, men kunde likväl icke annat än ynka den stackars
karlen, som så länge blef uppehållen; tyckandes att hofrätten
borde låta den underdomaren, som ej fullgjort sin skyldighet,
plikta. Frågade om icke, för att vinna tid, hofrätten kunde
beordras summario processu afhjelpa saken. Grefve Nils Brahe1)
menade att då kompaniet begärt att gå ad ordinarias instancias
med Lütkens, så hade det också contesterat litern, »warandes
altså frivole den exception, som det sedermera gjordt hafwer,
såsom kände det intet Lütkens». Det syntes ock klarligen att
kompaniet intet annat sökt än att trainera saken. När det
brukar de orden, att man intet bör gifva svärdet ifrån sig till
ovännen, agnoscerar det nogsamt sig vara skyldigt. Häri instämde
rikscancelleren likasom riksrådet Lorentz Creutz. Slutligen
resolverades att bref skulle afgå till hofrätten med befallning att
skärskåda huru saken i underrätten blifvit handterad. Funnes
culpa hos domaren, skulle han plikta; men vore någon obillig
tergiversatio hos kompaniet, så skulle det gå förlustigt
rättigheten att gå till de lägre instanserne, och saken skulle summario
processu i hofrätten afdömas. Vidare skulle kompaniets
direktörer inkallas och få »een réprimandé, för det de saaken så
traisnerat hafwe». Derpå efterskickades direktörerne i
kompaniet, vice presidenten i kommerskollegium Isr. Lagerfelt och
kommissarien i banken, Jochim Pötter Lillienhoff, men då den förre
var sjuk kom blott den senare tillstädes. Honom blef
förehållet hvarföre han så traisnerade saken, som K. M:t ville till
utslag befordra. K. M:t hade först förordnat en kommission, som
skulle blott ransaka i saken och sedan dess beskaffenhet hos
K. M:t referera. För den ville kompaniet ej producera det
ringaste af sina skäl, utan begärde att inför rätta utföra saken.
När då K. M:t remitterade den till hofrätten, och denna ’stod
rätt på slut dermed’, kom kompaniet in med en supplik,
begärande att få gå till de ordinarie instanserne. K. M:t
beviljade också dertill; men när parterne kommo i kämnersrätten,
ville kompaniet icke »contestera litern». Och som derigenom
K. M:ts nådiga intention mycket är af kompaniet eluderad, så
Till hans höder bör anmärkas att han också var beslägtad med flere
af kompaniets delegare. Joh. Gyllenstierna Göransson var den ende inom
rådet, som visar sig partisk emot Lütkens, utom Kurck, hvilken dock var
grannlaga nog att ej vidare deltaga i förhandlingarna.
Hist. Bibliotek. 1819,
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
