Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
BET NORDISKA SJU ÅRSKRIGETS HISTORIA.
471
lät lian därföre hänga, en annan halshugga, »och eljes göra
kulor och lod sitt bästa»1). Om ock verkligen, såsom han
uppger, den menige man med blida ögon såg ett sådant
förfarande användas mot »jutar», torde dock förhållandet varit ett
annat, då äfven för norrmännens räkning galgar tyckas blifvit
resta2). Kanske uppfördes dessa för att gifva eftertryck åt
de okloka befallningarne att genast erlägga en skatt och
ställa manskap för krigstjänst äfven utom Norges gränser.
Säkert är, att på sådant sätt vunnos inga sympatier för
Sverige.
Till stor del faller dock skulden för dessa åtgärder på
Erik. Från honom utgick föreskriften såväl om juteförföljelsen
som om knektutskrifningen 3). Men Collart å sin sida tvekade
ej häller att för bibehållande af konungens gunst tillämpa hans
bud på det hårdaste. På honom hvilar äfven ansvaret att
hafva insöft både sig själf och Erik i en förunderlig säkerhet.
Någon gisslan, såsom konungen önskade, behöfdes icke,
skrifver han d. 25 April till Erik, »ty både prester, borgare och
bönder äro ganska glade, att de hafva kommit under Sveriges
krona, och tacka Gud, att så skedt är». En del af sina trupper
hade han redan hemsändt d. 29 Mars4). Sedan de af Erik
förordnade nya ämbetsmännen hade ankommit, ville han med
återstoden vända tillbaka, endast lemnande en mindre styrka
i Norge.
Collarts trygghet meddelade sig åt Erik. Han handlade
redan med Trondhjemsbygden såsom med en gammal svensk
provins. Svensk lag skulle begagnas framför allt i
högmåls-saker, ty »segrarne föreskrifva lagar för de besegrade». Endast
i privatärenden medgafs ännu någon tid bruket af S:t Olafs.
Collart t. Jöran Person d. 25 April. Sverig 68. Såsom karakteriserande
för Collart må anföras nr Eriks bref t. Collart d. 26 April: »Vi hafva förstått
om den lejd du gifvit Ev. Bild och de andra herremän på Stenviksholm, ocli
huru du är till sinnes akta på, om du kunde få någon orsak att bringa dem
om». Erik afråder.
2) Daae: Krigen Nordenfjelds s. 19. Se Borgmäst. o. råds bref d. 28 Maj.
B. K. Hist. 52.
3) Se t. ex. d. 20 Mars t. Collart. B. R.
4) Daae; Krigen Nordenfjelds s. 18. Enligt sitt bref t. Erik d. 25 April
hade han skickat tillbaka Uplands och Vestmanlands knektar och en hop af
Helsinglands, Angermanlands och Bottenknektarne. Han hade befalln. att
liem-sända allt manskap, som ej längre behöfdes, så att det vore hos Erik i Maj eller
Juni. R. R. d. 10 Febr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
