- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
487

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

BET NORDISKA SJU ÅRSKRIGETS HISTORIA.

489

lerna konung Erik d. 27 Juli, att sjukdomar rasade på skeppen,
och att provianten var nästan förtärd Detta oaktadt lära de
d. 29 Juli å nyo gått till segels mot Bornholm, hållit en
skär-mytsling i sjön d. 4 Aug., men genom en svår storm tvungits
till baka till Oland 2). Härifrån ämnade de sig med de större
skeppen till Elfsnabben.

Konung Erik hade gjort sig stora förväntningar af sin
flotta. Den skulle besegra fienden, den skulle hålla tillförseln
öppen, den skulle följa honom på hans tåg genom Blekinge
till sundet. De förra förhoppningarne hade den likväl besvikit,
och nu, då konungen verkligen stod redo med sin krigshär,
ville den begifva sig hem. När denna underrättelse träffade
honom på Strömsrum d. 8 Aug., bröt ock hans vrede ut. Han
hade redan förut beskyllt amiralerna att hafva förorsakat
sjukligheten på flottan genom att hafva »slaggat ihop» för mycket
folk, och hvad bristen angick, hade han betviflat den alldeles3).
Nu afsattes d. 8 Aug. Klas Fleming och utsågs Klas
Kristerson (Horn) i hans ställe till »öfverste amiral». Honom och
ingen af de andra amiralerna skulle manskapet på denna resa
vara lydigt4). För att afhjelpa bristen på lifsmedel, hvarom
man skrifvit med »många andra onyttiga besväringar», skulle
af Oland utgå en kostgärd 5).

Knappast hade Klas Kristerson hunnit ombord och tagit
befälet öfver den vid Olands norra udde liggande flottan, förrän
fienderna» kommo dragande». Svenskarne, som hindrades af motvind
att möta dem, seglade då undan till Jungfrun, hvarpå danskarne
började härja på Oland. Vinden vände emellertid, och den 14 Aug.
kommo svenskarne tillbaka. Från morgonen till kl. 1 e. m. höllo
de i att beskjuta den vid Öland förankrade dansk-lybska flottan.
Denna lyckades då komma upp i vinden, hvarefter striden fortfor

*) T. amiralerna d. 4 Aug. R. K.

2) Handskriften af Rasm. Ludvigsons krönika i »Gröna boken». Här
säges, att striden stod under Hammerhus. Af Eriks bref till amiralerna d. 8
Aug. synes, att dessa ej legat kvar vid Ölands norra udde. Af hans .d. 4 Aug.
dat. svar på deras bref d. 27 Juli visar sig, att amiralernas afsigt varit, att
kort efter detta bref afgå till Bornholm. R. R. D. 19 Aug. skrifver Erik t.
ståth. på Sthlm, att han i Strömsrum fick veta, att Kl. Fleming varit till sjös, och
när de voro komne under Bornholm och fingo se fienden, blefvo de rädde och
flydde. R. R. Detta kan ej syfta på det föregående tåget till Bornholm, orn
hvilket Erik förut hade kunskap, och då ingen fiendtlig krigsmakt sågs.

3) T. amiralerna d. 4 Ang. R. R.

4) T. men. man på flottan d. 8 Aug. R. R.

5) T. Erik Månson d. 8 Aug. R. R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free