Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
DET N Oll DISK A SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.
501
Därföre hafva de blifvit föraktade»l). På allmogens tryckta
belägenhet hafva vi redan anfört flera exempel, och ännu flera
skulle kunna tilläggas, såsom att bönderna i Finland ej ännu
för fattigdom kunnat utgöra hjälpen till den engelska resan
eller brudskatten för prinsessan Anna 2). Troheten i Småland
hade också börjat vackla, men äfven bland adeln hade
missnöjet med Erik, om man får tro en dansk fånges berättelser,
stigit till en oroande höjd ;i). Dock var i detta afseende enligt
de i Europa kringlöpande ryktena tillståndet ej bättre i
Danmark. Fredrik II sades hafva föga trohet att vänta af sitt
folk4), och man fruktade till och med hans störtande5). Såväl
Sveriges som Danmarks inre tillstånd kan betecknas såsom
ganska dåligt. För båda skulle freden varit önskvärd, och dock
misslyckades alla försök under året till dess åstadkommande.
Änkedrottning Dorotea hade redan före Mars månads
början skrifvit till Erik XIV i fredälskande syfte, men rönte
ringa uppmuntran. Hennes bevekande uppmaningar, eller att
hon, såsom Erik uttrycker det, »ställde sig mycket ynklig, grät
och lät», tolkades såsom listiga försök att förhala tiden 6) och
hade inga resultat.
I Mars vände sig Fredrik II själf till Erik med
underrättelse, att han ej var obenägen till fred. Antingen Erik ville
inrymma hans moder ensam underhandlingen, eller han önskade,
att äfven andra furstliga personer skulle däri taga del, så ämnade
Fredrik ej sätta sig däremot. Bäst ansåg han dock ett
rådsmöte på gränsen vara7). Äfven detta bref blef utan någon följd.
0 Handling bland Riksdagsacta. Att den ej är, såsom den kallas lios
Vingqvist: Om svenska representationen etc., en proposition för ständerna i
Stockholm vid riksdagen i April 1565 synes genast. Konungen ursäktar
nämligen sin frånvaro med sitt bestyr f. flottans utrustning. Men denna
utrustades just i Stockholm, och konungen uppehöll sig för öfrigt hela April i
hufvudstaden utom de allra sista dagarne, då han var på Svartsjö. Snarare
är den en skrifvelse till ett marknadsmöte.
2) T. Jak. Henrikson d. 26 Juli. R. R.
3) A. XJgerup d. 9 Nov. t. Hans Skovgaard: Du kan ej tro, hvad slit här
är ibland adeln, ty kungen låter dem halshugga och skiljer dem från ära och
gods för en ringa sak. Och har jag hemligen talt med många af adeln,
hvilka sågo det gerna, att vår konung droge fram. D. K. Hist. 52.
4) Ar ch. f. die Sächs. Gesch. Y, 35.
5) Pap. d’etat du Card, de Granv. YÏI: 623; VIII: 116, 139, 199.
6) Erik XIV till C oll art d. 5 Mars. R. R.
7) Fredrik II till Erik XIV d. 26 Mars. Sverig 75, b. Fredrik skref
påverkad såväl af sin moders företag som af rykten, att Ferdinand I ämnade
åstadkomma en fredsunderhandling.
Hist. Bibliotek. 1879.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
