Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
DET N Oll DISK A SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.
507
huru det lothringiska huset nu skulle återeröfra sina förlorade
kronor och huru hertigarne af Weimar med Erik XIV:s hjälp
skulle få hämd på kurfursten August.
Såsom en politisk framgång måste Fredrik redan hafva
betraktat, att Grumbach af kejsaren i Jan. sattes i riksakt. Kanske
var det just härigenom, som han kom på tanken att kalla till
sitt bistånd mot Sverige samma vapen. Det hade ju användts en
gång förr, och nu hade romerska riket en verklig anledning därtill
i Narvahandelns förhindrande trots kejsarens mandat. Snart synes
han likväl, sannolikt på kurfursten Augusts inrådan hafva afstätt
frän sin afsigt1). Slumpen gaf honom i stället ett annat vapen i
händerna, hvarigenom han lyckades tillfoga Sverige ej ringa skada.
Han uppfångade nämligen ett af Erik XIV d. 15 Okt. 1563 till
drottning Elisabeth i England skrifvet friarebref. Detta afsände
han genast till Kassel, där underhandlingarne ännu pågingo om
det svenska giftermålet. Harmen öfver Eriks dubbelhet förmådde
landtgrefven att i Februari afbryta desamma2). Filip förklarar
nu, att Danmark hade af honom allt godt att vänta3). Men
brefvets förderfliga verkan inskränkte sig ej blott till Hessen.
Skandalen blef kunnig öfver hela Europa, tillintetgjorde Eriks
anseende och beröfvade honom flera furstars tillgifvenhet4).
Visserligen tog Erik alis icke vid sig öfver händelsen utan
befallde underhandlingens fortsättande med Hessen5). Dock
torde han därigenom fått en ytterligare anledning att se sig om
efter nya bundsförvandter. Hans blickar föllo då naturligen på
Weimar och Lothringen.
Hvad Weimar angår, hade hvarken Johan Fredrik eller
Grumbach vid årets början ingått någon förbindelse med Erik6).
Grumbach var emellertid redan föregående året benägen därför.
1) Han ber kurf. Ang. d. 18 Mars att befordra denna sak. Ang. svarar
d. 9 April, att lian fruktar, att kejs. ej skall kunna förmås till något utan
ständernas samtycke. Landsfreden, hvarpå Fredrik stödde sig, sträckte sig ej
utom riket. Arcli. f. die Sachs. Gesch. Y, 23—24.
2) Yilh. af Hessen t. Yilh. af Oranien d. 25 Febr. 1564. Arnoldi. Hist.
Denkw. 275.
3) Arch. f. die Sächs. Gesch. Y, 10.
4) Se Yilh. af Oranien t. Yilh. af Hessen d. 25 Mars 1564. Arch. de la
Mais. d. Or. Nass. I. 225 och Maximilian II t. kurf. Aug. d. 13 Mars. Arch.
f. Kunde Oestr. Gesch. XXXI, 201—202.
5) Ännu d. 6 Dec. skref han härom t. N. Gyllenstierna. R. R,.
6) Ortloff: Gesch. d. Grumb. Händel II, 64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
