Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
DET N Oll DISK A SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.
509
än till välönskningar gick han likväl icke. Allt aktivt
uppträdande satte han sig emot, förrän Filip II gifvit sitt samtycke,
och för detta förutsade han, att Nederländernas skulle blifva
vilkor1). Oaktadt alla böner, hvarmed han bestormades, förklarade
han sig icke ämna uppträda på något verksamt sätt »för att
blifva stenad af holländarne» 2). Hvad Filip II åter angår,
bibehöll han sin neutrala hållning 3). I Februari och Mars hade
både Sverige och Danmark blifvit besökte af sändebud från
honom, hvilka skulle erbjuda hans bemedling i kriget och fordra
fri passage för hans undersåtar på de danska farvattnen4). Han
deltog därefter i fredsmötet i Rostock. Kristina lyckades aldrig
af honom utverka något bistånd. Konungen sade sig i denna sak
vilja intet företaga utan kejsarens råd5). Denne var åter emot
änkehertiginnans företag6). Kristina såg sig på detta sätt allt
mer och mer hänvisad till Sverige, och Erik tycktes gå hennes
önskningar till mötes. IX 17 Maj skrifver han till N.
Gyllenstjerna, att han af några bref från kardinalen af Lothringen och
hertigen af Guise »förstått deras goda tillbenägenhet mot Sverige».
Ville änkehertiginnan »taga saken före denna sommar mot de
danske», skulle N. Gyllenstjerna få ingå ett förbund. Något
visst antal krigsfolk skulle ingendera parten enligt detta vara
skyldig att uppsätta, utan hvar och en blott göra sitt bästa.
Hvad hvar och en eröfrat skulle han behålla och för fred bådas
samtycke vara nödvändigt7). Om förslaget emellertid någonsin
framställdes, torde vara ovisst.
Arets politiska fälttåg kan verkligen kallas olyckligt för
Sverige, ty både genom de svenska sändebudens uteblifvande
från Rostock och genom Eriks uppförande mot Hessen förlorade
Gran v. t. Bollwiler d. 13 Juli. Pap. d’etat du Card, de Granv. VIII, 142.
2) Granv. t. près. Viglius d. 30 Nov. ibid. VIII, 516.
3) Regentinnan i Nederländerna förbjöd danskarne fortfarande att värfva
båtsmän. Fredr. II t. August af Sachsen d. 18 Maj. Ausl. Reg.
4) Resen. s. 105. Enl. Tit. Reg. 1522-92 har Erik XIV d. 21 Mars
gifvit Cobel, konungens i Spanien råd, svar angående medlingen mellan Sverige
och Danm. Enl. bref fr. E. Nilson t. Lasse Gammal dat. Stralsund d. 21
Mars voro legater fr. hofvet i Burgund i Danm. för att yrka ersättning för
den skada det lidit föreg. år. Sverig 68.
5) Filip II t. Granv. d. 6 Aug. ibid. VIII, 218.
6) Utom af kejsarens senare bref, synes detta framgå af Granvellas bref
till Ferdinand I d. 5 Juli. Ibid. VIII, 112.
7) Instruktion f. N. Gyllenstjerna till Lothringen d. 17 Maj. R. R. Med
Spanien förklarar sig Erik ej vilja förnya det gamla förbundet, men väl ingå
ett nytt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
