- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
516

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

518

G. O. FR, WESTLING.

106

Tyskland men framför allt för att uppsnappa några svenska skepp
i Stralsund, ty »på dessa lågo svenskarnes största förhoppning»1).
Att anfalla sina fiender i själfva hamnen vågade icke Hvitfeldt,
men han afvaktade i närheten deras afresa2). Nu drabbade
ofärden honom själf. Visserligen skyndade han undan, varnad af
Kettinck, men den 21 Maj upptäcktes han af svenskarne. Fem
af fartygen flydde till Greifswald, 4 till en vik vid Jasmund. De
sistnämda måste Hvitfeldt följande dagen offra åt lågorna, för att
de ej skulle falla i svenskarnes våld3). De andra togos till
Eriks förargelse i pommersk sekvester 4).

Sedan den fiendtliga afdelningen blifvit på detta sätt
tillintetgjord, skola mer än 60 skepp, hvilka legat i de tyska hamnarne
men ej vågat sig ut, till Sverige bragt en välbehöflig tillförsel5).

Den 25 maj lemnade Klas Kristerson det tyska farvattnet
och styrde mot sundet. Den 27 uppnådde han Dragör 6).

Danskarne voro då ännu ej färdiga med sina rustningar.
De luckor slag och sjukdomar gjort bland sjöfolket under
föregående års fälttåg, hade varit ytterst svåra att fylla. Visserligen
påbjöds i Januari en utskrifning af omkring 2,000 man från
städerna i Danmark och från Norge 7), och befalldes Kettinck i
Maj att blott från det lilla Bornholm uttaga 300 båtsmän 8), men
dessa åtgärder voro icke tillräckliga. Man såg sig tvungen att
fråntaga de främmande fartyg, som gingo genom Öresund, det
manskap de kunde umbära, men för detta förfarande var en gräns
satt genom penningenöden. Det var under sådana förhållanden
ej underligt, om utrustningen gick långsamt.

1) Fr. d. 7 Mars t. H. Trolle, d. 27 Mars t. P. Hvitfeldt, som nu skulle
afgå. T. o. a. L. D. 17 Mars utsände Lyb. 9 skepp. Willebrandt: Hans.
Chron. s. 177.

2) Fr: s bref till honom d. 1 Maj är svar på ett bref från Ny djup d. 28
April. T. o. a. L.

3) Skeppen voro Arken, Näktergalen, Björnen och Hamburger Jägaren.
Besättningarne sattes i land.

4) Erik ansåg detta utom annat vara ett bevis på de pommerska
hertigarnes ovänskapliga hållning. Vilja de slå sig till våra fiender och anhålla
våra örlogsskepp, som legat i Stralsund, så förhärja Rügen, skrifver han d.
14 Juni t. Kl. Kristerson. R. R.

5) Chytræus. Se ock Erik t. Kl. Horn d. 18 Juli. R. R.

6) Härifrån skref han d. 27 Maj t. amiralen för de i sundet liggande
holländska fartygen med uppmaning att ej låta Fredrik II få någon hjälp af
folk eller skepp. Sverig 79.

7) D. 14 Jan. I Nyt II. Tidskrift 1, 174 upptagas ungefär 1,500 från
Danmark, men ej alla städer äro upptagna. Från Norge nämnas 454. N. Reg.

8) Fr. d. 23 Maj t. Kettinck. Hüb. 303—304.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free