Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
G. O. FR, WESTLING.
106
D. 18 Okt. upphäfde han belägringen, ty en svensk här
var i antågande, och han ville heldre möta denna på öppna
fältet än vid Varberg med fiender »både fram och bak». Han
tågade denna dag »hardt mot Falkenberg», där han hoppades finna
en för vagnar farbar väg, på hvilken han kunde infalla i
Vestergötland 2). Han hade slagit läger »en half mil på denna sidan»
staden, då underrättelse ankom, att den svenska armén var i
närheten.
Så fort Erik erhållit kännedom om Mornays betryck hade
genast stränga befallningar utgått till trupperna att samlas.
Mötesplatsen skall hafva varit en gård benämd Risa i Kinds
härad i Vestergötland. Emedan allt fotfolket ej så hastigt kunde
hopbringas, afrådde man konungen från att i egen person
begifva sig mot fienden 3), och efter sin vana lät han sig
öfver-talas 4). Högsta befälet anförtroddes åt Jakob Henrikson
(Hästesko). Till befälhafvare öfver rytteriet nämdes Erik Gustafson
(Stenbock).
Erik begaf sig därpå från lägret till Jönköping, i hvilken
stad snart äfven Dançay inträffade. Denne hade vid Fredrik
II:s korta besök uti Halmstad före Dan. Rantzaus uppbrott mot
Varberg öfverlemnat Eriks fredsvilkor, hvilka genast förkastades5).
Den danska konungen uppsatte i stället ett motförslag, och med
detta tog Dançay åter vägen till Sverige. Vid dess framläggande
kände sig Erik djupt förolämpad, och det var i sanning ej sådant,
att det kunde tilltala hans »af den nya framgången berusade
sinne». Fredrik fordrade återlemnandet af allt, hvad Sverige
eröfrat, och krigskostnadernas ersättning. Elfsborg med
underlydande ville han behålla. Erik skulle inom 2 månader aflägga
det danska och norska vapnet, men Fredrik bruka det svenska,
tills frågan blifvit afgjord vid främmande akademier. Af de
rättigheter, som Fredriks förfäder förbehållit sig mot Sverige i alla
kontrakter, afstods ingen. Så länge förbundet varade, skulle
1) Dagb. i D. Saml. 2 R., 2 B. s. 192. Komiss. P. Bilde t. Fredrik II d.
20 Okt. D. K. Hist. 51. Att i D. Rantzaus bref d. 21 Okt., tryckt i Nyt. Hist.
Tidskrift 4 Bel, säges d. 16 Okt. kan bero på ett tryckfel. Det synes
misstänkt, att Rantzau om händelserna mellan d. 16 och 19 Okt. ej nämner ett ord.
2) P. Biides ofvannämda bref.
3) Vera et brevis narratio.
4) »Non difficulter» enl. Messenius.
5) Dançay t. Erik d. 17 Sept. Förh. m. Sv. o. Dan. 1523- 69. Mon.
Hist. Dan. 2, 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
