Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
Gr. 0. ER. WESTLING.
116
konung, trakta efter ett annat hufvud och gerna vilja gifva sig
under Eriks eller andra potentaters välde ’). Kort förut hade
det berättats för August af Sachsen, att Fredrik hvarken hade
att vänta råd eller trohet af sitt eget folk, ja, att rådet till och
med tänkte afsätta honom, gifva honom Skåne eller Jutland och
se sig om efter en annan herre, som bättre kunde skydda dem2).
Det inre tillståndet i Danmark tyckes icke mindre än det i
Sverige hafva gjort freden önskvärd.
Hvad de båda rikenas förhållande till utländska makter
angår, led Sverige under året en svår förlust genom den romerska
kejsarens öppna öfvergång till dess fiender. Börjande tecken härtill
finner man redan i Juli. D. 20 i denna månad sände Maximilian
sitt hofråd Filip Zotten till kurfursten August med en
instruktion, i hvilken det omtalas, att emedan konungen af Sverige ej
blott sökte hindra handeln på Östersjön och bringa den i sin
makt, utan ock sträfvade efter herraväldet öfver Lybeck och
hotade med ej ringa fara äfven andra närliggande riksständer, hade
kejsaren till honom låtit afgå en skrifvelse, hvari han uttryckte
sitt misshag med hans uteblifvande från förra årets möte i Rostock,
och ämnade framdeles mot Sverige utfärda ett mandat3). Af
ofvanstående rader finner man orsakerna till kejsarens missnöje,
men till dessa kan läggas hans fruktan, att genom de stämplingar
Erik ansågs bedrifva med Grumbach och huset Weimar,
oroligheter skulle väckas i romerska riket. Allt hvad han kunde,
gjorde äfven August af Sachsen för att förmå kejsaren till ett
fiendtligt uppträdande mot Sverige. Han uppfordrade honom att
antaga sig rikets ständer och utan dröjsmål publicera mandatet.
De 4 rhenska kurfurstarne voro emellertid i denna fråga af olika
mening och uppmanade kejsaren att först höra ständerna på den
förestående riksdagen4), men deras inflytande var mindre än
Augusts. Om också icke så hastigt, som denne önskade, så
utfärdade likväl Maximilian mandatet redan d. 5 Nov. Med
anledning af Eriks obenägenhet till fred, hans oroliga »praktiker»
synnerligen i Nedersachsen och hans sträfvan att underlägga sig
0 Norsk Hist. Tidskr. 2, 106.
2) Grefve v. Eberstein t. knrf. August d. 1 Okt. Droysen: Gesch. d.
Preuss. Polit. II. 2, 423—424. Möjligen var detta bref grunden till
kurfurstinnans uttalande.
3) Arch. f. die Sachs. Gesch. Y, 48—49. Droysen: Gust. Ad. I, 24.
4) Arch. f. die Sachs. Gesch. Y, 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
