- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
535

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123

DET NORDISKA SJ U Å RSKRIG ETS HISTORIA.

537

hela Östersjön förbjöds däri såsom landsfredsbrott ali handel på
Sverige, liksom ock allt understöd med vapen, trupper och
lifsmedel

Denna kejsarens förändrade hållning, hvilken visade sig vid
mer än ett tillfälle i ett verksamt motarbetande af Sverges
intressen, kunde ej uppvägas af Erik XIY:s lösliga förbindelser
med några småfurstar, huru mycket än dessa förbindelser
omtalades och fruktades. Ryktena om huset Weimars och
Grumbachs »praktiker» stego detta år till sin höjd. Man trodde, att
den sistnämde med stora penningesummor från Erik XIY
värfvade truppmassor framför allt i Nedersachsen. I spetsen för
dessa skulle hertig Frans af Sachsen-Lauenburg ställas, under
honom Grumbach, von Rosenberg m. fl. Först skulle biskopen
af Würtzburg och andra fiender till riksadeln tuktas, sedan
Lybeck anfallas och slutligen hela Danmark eröfras. Så
ungefärligen lydde temat, men variationerna voro otaliga. Väl yttrade
en och annan sina tvifvel om dessa ryktens pålitlighet. Den
gamle Filip af Hessen förklarade sig öfvertygad, att Erik, som
var sa misstrogen, ej skulle gifva 300,000 thaler till företaget
liksom icke Lothringen 200,000, — men i allmänhet blefvo
berättelserna trodda och injagade stor oro 2).

I själfva verket var den kärna, kring hvilken de spunnos,
helt obetydlig. Att Grumbach velat i Sverige erhålla ett stöd
och därifrån bekomma medel att utföra sina planer, känna vi,
liksom äfven, att Erik XIV trädde i förbindelse med hertig
Johan Fredrik vid årets början. Enligt Grumbachs uppgifter har
konungen erbjudit ett förbund och lofvat penningar 3) samt
kansleren N. Gyllenstjerna i detta syfte öppnat underhandling 4). I
Jan. 1565 ankom hans sändebud Matts Ditinarsch till Gotha 5).
»Änglarne uppenbarade» för hertigen, att han borde inlåta sig i
förbund med Sverige, hvarpå Ditin arsch återsändes till
Gyllenstjerna med instruktion af d. 28 Mars. I denna handling, där

^ Mon. Hist. Dan. II, 190—96. Kejsaren omtalar, att lian ej fått svar
på sin sista beskickning.

2) Or t lo ff : Gescli. d. Grumb. Händel 2, 251-275 och 2, 351 -357.
Fredrik tyckes enl. ett bref t. August, d. 24 Okt. ej anse ryktena så farliga.

3) Ortloff: Gesch. d. Grumb. Hände! 2, 288. Penningeanbudet är
säkerligen o sannt.

4) Justus Jonas’ förhör d. 20 Febr. 1567. Ibid. 2, 289.

5) Med bref fr. N. Gyllenstjerna dat. d. 1 Nov. Bref t. N. Gyllenstjerna
dat. d. 3 Jan. 1565 »auf unser Vestung Grimmenstein». Handl. rör. Gyllen
-stjernor af Fogel vik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free