Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
DET NORDISKA SJITARSKRIGETS HISTORIA.
1)559
ehuru förgäfves. Konungarne voro visserligen slösande med
försäkringar om sin fredskärlek, men handlingarne svarade föga
mot orden.
D. 12 Maj finna vi Dorotea i fredsälskande syfte tillskrifva
Erik XIV r). Denne hyste litet förtroende till hennes
uppriktighet och svarade snäft d. 8 Aug., att hon kunde tillråda sin
son att antaga Eriks billiga fredsvilkor. Han för sin del hade
aldrig haft för afsigt att beröfva Fredrik land och rike, något som
denne däremot sagt sig ämna i fråga om honom. Men ersättning
fordrade han för skada, omkostnader och blodsutgjutelse, och
för att Fredrik »in unser heyratssachen uns allewege
sched-lich gewesen und dieselbigen zuvorhindern sich unterstanden»,
och denna ersättning kunde ej blifva mindre, än han förut
skrifvit. Med en stolt blick på sina segrar ber han Dorotea
uppmana sin son »nicht Ursache zu seinem weitern verderb
geben» 2). Det var ej underligt om drottningen fann detta svar
något »trutzlich», i synnerhet som det ej sparade på
beskyllningar mot Fredrik II för falskhet och grymhet, men såväl af
medlidande mot medmenniskor som af fruktan, för att kriget
skulle blifva Danmark för svårt, rådde hon sin son till fred3).
Erik XIV lofvade hon att själf åtaga sig underhandlingen.
Bäst vore, om konungarne återgåfve hvarandra, hvad som vore
eröfradt, och efterskänkte den ömsesidiga skadan. Uppkomme
sedan granntvister, kunde dessa öfverlemnas till afgörande åt
ett lika antal riksråd från båda länderna4). Vid detta förslag
stannade emellertid hela underhandlingen.
Närmare målet hann då Dançay i sin sträfvan att förlika
de kämpande, ehuru äfven han slutligen misslyckades. Med
berömvärd ihärdighet arbetade han från årets början till dess
slut för åstadkommande af ett fredsmöte. Men hvilka svårig-
D. Geh.-Arch:s Aarsberetn. I, 211—213. D. 1 Juli skref Erik i sin
dagbok, att han för andra gången fått bref fr. Dorotea om freden »mitissimis
et fallacissimis verbis».
2) Erik t. Dorotea d. 8 Aug. D. Geh.-Arch:s Aarsberetn. III, 6.
3) Dorotea t. Fredr. d. 15 Sept, D. Geh.-Arch:s Aarsberetn. III, 13.
4) Dorotea t. Erik XIV. D. Geh.-Arch:s Aarsberetn. III, 14. Dorotea
trodde sig denna tid hafva funnit ett medel, hvarigenom fred och vänskap
skulle kunna återställas och hennes son Magnus återfå sitt förlorade land.
Medlet var ett giftermål mellan denne Magnus och en syster till Erik XIV.
Brefväxling härom fortgick mellan Dorot. och Fredr. II under år 1567 (se bref
d. 3 Aug. och 30 Okt. 1567 fr. Dorot.), men det ser ut, som om förslaget
aldrig framförts till följd af Fredriks motvilja därför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
