Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
G. O. FR. WESTLING.
136
han gjorde Danmark. Ville han upphöra därmed, skulle Erik
ej tänka på det förflutna. I annat fall borde kurfursten enligt
vanlig sedvänja skicka en offentlig krigsförklaring. August af
Sachsen gaf vid brefvets framkomst d. 25 Sept. undvikande till
svar, att han alltid rådt till fred mellan Sverige och Danmark,
hvarföre han ej behöfde utgifva någon öppen förklaring mot
Erik. Härmed var denne dock icke nöjd utan yrkade
fortfarande d. 25 Nov. på sträng neutralitet. Önskade kurfursten
strid, skulle han öppet förklara sig mellan dato och nästa
midsommarl). August afgaf också en förklaring, som bör
hafva varit tillräcklig för Erik. Han förmådde kejsaren att
i Dec. förklara Johan Fredrik i riksakt för sin förbindelse med
Grumbach och öfvertog själf exekutionen. Redan före årets slut
börjades belägringen af Grotha och fästningen Grimmenstein 2).
Sveriges ställning1 i Tyskland blef allt mer och mer isolerad.
Några af sjöstäderna hade äfven efter förordningen den 5 Nov.
1565 fortfarit att göra landet tillförsel. Särskildt var detta
förhållandet med Stralsund, där föraktet för kejsarens mandat gick
så långt, att det efter hans egen berättelse missfirmades »mit
maculirung und beschmutzung auch zerschneidung». Efter en
allvarlig påminnelse i Febr.3) måste dock staden något foga sig,
och om äfven handeln med Sverige ej upphörde, led den likväl
med säkerhet afbräck4).
I Tyskland var det således illa bestäldt med Sveriges affärer,
och i dess förhållande till andra europeiska stater finnes intet,
som berättigar till talet om den omätliga styrka det skulle egt.
I Lothringen lågo visserligen Eriks sändebud hela året,
men att intet uträttats, synes framgå redan däraf, att de förra
ryktena om svensk-lothringiska stämplingar allt mer och mer
J) Ortloff III, 57—58.
2) Om hertigen och Erik fört några underhandlingar med ditmarscherna,
så afstannade nu dessa. Enligt Grumbachs tvifvelaktiga utsago hade de
erbjudit hertigen förbund och penningehjälp. För summan uppgående t. 100,000
gulden skulle trupper y ärfvas. Jonas försäkrade, att de erbjudit hertigen
20,000 thaler årligen i skyddspenningar. Ibid III, 258—259.
3) Maximil. II t. Stralsund d. 23 Febr. 1566. German: Städernas bref.
Kopia.
4) Då P. Larson d. 21 April ankom med 6 skepp, skref staden till Erik,
att den måste efterlefva kejsarens befallning, tills han mildrade densamma,
hvilket man i Augsburg skulle begära. Stralsund t. Erik XIY d. 25 April.
Germanica: Städernas bref. Or ig. Se äfven Messenius: Scondia Yl, 36. Jmf.
Hövel: Lyb. Ch ron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
