- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
586

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

588

G. O. FR. WESTLING.

136

förhärjadt». »Sölfkammaren» vore utblottad o ch* ständerna så
utarmade, att en ståtlig gärd knappt skulle räcka till
skeppsutredningen, mycket mindre till alla behof. Därjämte vore folket
allestädes utskrifvet. så att man hade intet mera att taga. Till
råga på olyckan vore man ej längre i säkerhet för ryssarne,
om de fingo fred med Polen, och hade man en skuld på några
100,000 daler till främmande köpman för salt och annat mer1).
»Hvar man toge till att ledas vid detta långvariga krig». De
i Stockholm befintliga rådsherrarne sammankallade någre
konungens förtrogne till öfverläggning. Alla voro de ense om att
handeln med hertig Johan borde bringas till slut. Man skulle
då nästa vår hafva att förmoda en stadig tillförsel och en
penningesumma till låns ifrån Danzig2). Det hufvudsakliga
skälet, hvarföre man önskade Johans lösgifvande, måste likväl
hafva varit, att man behöfde »ett rättvist hufvud, som står i
konungens stad, och har anseende och makt till att göra, låta
och befalla med dem, som skola vara i riksens råd, tills det
kan blifva bättre med vår konung». Men endast i hertig Johan
kunde man erhålla ett sådant, och en »gubernator», hvilken
»droge med i marken»3).

Helt annan mening än rådsherrarne hade likväl troligen
i alla afseenden konungen, hvilken nu mera ansåg sitt
helsotillstånd så mycket bättre, att han borde sätta sig i spetsen för
sina trupper. Redan i början af Dec. hade han haft denna
afsigt, sedan han blifvit öfvertygad om verkligheten af fiendens
infall, men hade på rådets tillstyrkan afstått därifrån4). Fram
i månaden upptogs planen5), och d. 31 Dec. hölls därom en
rådplägning på Svartsjö. De närvarande herrarne Sten Erikson

*) 3,710 stora läster voro ännu obetalda i Mars 1568 af det salt som
holländarne lemnat 1566. Ståth. i Sthlm d. 27 Mars 1568. R. R.

2) Rådet t. Olof Larson och M. Heising d. 21 Dec. Ox. Saml. Handl.
rör. Erik XIY:s regering. Hert, Karl, H. Nilson och P. Brahe fr. lägret vid
Norrby t. rådet. Ibid.

3) Ett bref utan namn och år i Act. Hist, Erik XIY. Serien 2. Af
innehållet synes framgå, att d. härrör fr. Nov. 1567. Då var konungens
tillstånd visserligen sämre än vid början af ,1568, men fullt botad ansågs han
då visst icke, hvarföre samma mening om hert. Johan nog bör hafva kvarstått,
Brefvet, innehåller uppmaningar t. öfverläggningar med hert. Karl, Olof
Larsson och andra konungens förtrogne om att hert. Johan antoge regementet och
såsom en »gubernator» droge »med oss» i marken.

4) T. P. Brahe d. 1 Dec. R. R. Eriks dagbok d. 3 Dec.

8) D. 22 Dec. skrifver Erik t. hert. Johan, att han ämnade draga mot
fienden. R. R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free