- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
598

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

600

G. O. FR. WESTLING.

136

spåra idel förräderi och försumlighet. Hans bref äro därföre
fulla af beskyllningar mot sina tjänare af det svåraste slag,
och dessa beskyllningar framställdes icke blott enskildt till den
förmente felaktige utan offentligen skrefs därom till här och
folk. Det var ej underligt, om befälhafvarne på sådant sätt
förlorade allt anseende hos krigsfolket, och att detta blef, såsom
så ofta klagas, bångstyrigt och ohörsamt.

Äfven i konungens synnerliga vård om spioneriväsendet
framlyser hans misstänksamhet. Man tycker verkligen, att
kun-skapares anställande vid danska hofvet, vid fiendens armé och
flotta samt öfverallt annorstädes i hans land skulle utöfvat ett
fördelaktigt inflytande på krigets gång, men olyckligtvis satte
Erik stundom mera tro till deras och öfverlöpares berättelser
än till sina befälhafvares. Huru lättrogen han kunde vara, visar
oss den norske äfventyraren Enno Brandröks historia.

Om Erik mot människor var misstänksam hade han så
mycket större förtroende till stjärnkonsten och man har
exempel på att han efter dess förutsägelser rättade sina
befallningar men icke skördade kriget någon nytta däraf.

Jämte dessa egenskaper, hvilka gjorde Erik fullkomligt
olämplig att föra Sverige segrande ur striden, egde han en
annan, som mycket bidragit att gifva detta krig en olycklig
karakter. . Yi mena hans grymhet. Sällan glömde han att hos
sina befälhafvare inskärpa befallningen att fara fram med eld
och svärd. Utan löje kan man väl knappast se, huru han vill
»tillpynta förgift med rök», och huru han vill sälja sina fångar
till Ryssland för så mycket i varor och penningar de kunde
gälla, men upprörande är oftast den med bakslughet 2) och kall
beräkning parade grymhet, som framträder i hans föreskrifter3).

1) Åtminstone ett exempel linnes. Se brefvet t. ståth. på Sthlm d. 13
Jan. 1568. R. R. Då slog försöket illa nt. Föröfrigt sparade ej hans fiender
på beskyllningar mot honom för trolldom. Se t. ex. Ahlqvist: Erik XIY:s
sista lefnadsår s. 8 not 3. och i Förteckn. på handskrifter rörande Sveriges hist.
i kejs. statsarkivet i Wien (Haag 1871) ett bref fr. G-ynther von
Schwartz-burg d. 11 Nov. 1563. Erik XIY har för öfrigt framkastat liknande
beskyllningar mot Fredr. II. Se bref t.omen. man på Öland d. 8 Juli 1564. R. R.

2) Se t. ex. befallningen t. Åke Bengtson d. 18 Aug 1564 om Knut
Hardenberg. R. R.

3) Anmärkas må för öfrigt, att danskarne foro fram i Sverige på samma
sätt som svenskarne i Danmark. Man får således visst icke skjuta ali skuld
för krigets grymheter på Erik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free