Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om titlar o. dyl.), som äro att tillskrifva öfversättaren, lemna de icke
den för ämnet främmande läsaren tillräcklig upplysning.
De bästa uppgifter i detta ämne, hvilka äro tillgängliga för
nordiske forskare, finnas i inledningen och anmärkningarna till C. W.
Smiths »Nestors russiske Krönike» (Köpenhamn 1869); men äfven
dessa angå endast den äldsta ryska krönikan (till år 1110) och
vidröra således alis icke de Novgorodska och Pskovska annalerna, som
äro vigtigast för vår egen medeltidshistoria. M. Akiander har i den
finska tidskriften Suomi (Åttonde årgången, Helsingfors 1849, sid.
1—284) meddelat en samling »Utdrag ur Ryska annaler» från äldsta
tider till år 1711. Men dessa utdrag, så förtjenstfulla de än i flere
afseenden äro, lida dock af flere väsentliga brister, enär förf. dels har
så godt som uraktlåtit att lemna några underrättelser om de källor,
ur hvilka han hemtat dem, dels blandat om hvarandra äldre och yngre
uppgifter, hvarvid han synes hafva föredragit de vidlyftigaste, dels icke
förfarit efter någon fullt klar plan vid urvalet af de ställen, som han
excerperat, dels användt äldre editioner, der nyare och bättre funnits
att tillgå. Senare delen af afhandlingen består förnämligast af
öfversättningar ur den femte ryska upplagan af Karamzins historia,
hvaremot förf. försummat att meddela de krönikeställen, på hvilka
Karamzins skildring egentligen stöder sig. Slutligen lemnar sjelfva
öfversättningen flerestädes åtskilligt öfrigt att önska[1]. Såsom förf. sjelf
säger (sid. 10), »fordras en längre tids öfning och studium att blifva
riktigt hemmastadd och förtrogen med de gamla annalernas språk och
ordvändningar». I sjelfva verket äro dessa icke affattade på ryska,
utan på det kyrkoslaviska eller, såsom man i senare tider börjat kalla
det, fornbulgariska språket, ehuru vissa specifikt ryska egendomligheter
göra sig gällande redan i de äldsta handskrifterna och i de yngre
framträda allt skarpare. Språkets grammatiska karakter är dock allt
jemt i det stora hela taget kyrkoslavisk och icke rysk. Samma språk,
dock med olika dialektiska variationer, användes fordom i så väl
verldslig som kyrklig skrift af alla slaviska folk, som bekände sig
till den grekisk-ortodoxa kyrkan.
Editionerna af de ryska annalerna äro till antalet ej få, men till
största delen temligen svåråtkomliga. På biblioteken i Stockholm och
Upsala finnas endast Schlözers numera alldeles föråldrade edition och
Miklosich’s för rent historiska ändamål mindre användbara
handupplaga af Nestor. De enda upplagor, som för sådant syfte kunna
anses fullt tjenliga, äro de, som föranstaltats af den ryska Arkeograiiska
kommissionen, hvars regler erhöllo kejserlig stadfästelse år 1837. Ty
värr äro flera band af denna samling (Polnoje Sobranije Russkich
Lêtopisej) numera nära nog omöjliga att erhålla, till och med i
Ryssland, emedan kommissionens boklager till en del blifvit förstördt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
