Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL VII I
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
36
desse furstars och deras stallbröders religion. Att åter Vladimir,
såsom krönikan framställer saken, varit en ifrig dyrkare af sina slaviske
undersåtars gudar, är icke underligt, enär han utan tvifvel till seder
och tänkesätt varit fullkomligt införlifvad med det folk, som hans ätt
i flere slägtled tillhört.
Sedan förf. på ofvan framstälda sätt sökt uppvisa ohållbarheten
af antagandet, att med krönikans varjager åsyftas invandrare af
skandinavisk härkomst, öfvergår han till utvecklingen af sin egen åsigt om deras
nationalitet och om betydelsen af krönikans berättelse, på hvars
historiska trovärdighet han strängt håller. I kap. II (sidd. 57—86)
besvarar han frågan: »Hvem inkallade de varjagiske höfdingarne?» Såsom
bekant, heter det i krönikan, att »Tjiud’, Slovener, Krivitjer och Ves1»
voro de stammar, som inbjödo Rurik och hans bröder att »råda öfver
dem och döma dem med rättvisa». Att med Tjiud’ och Ves (och
Meria, som omnämnas i sammanhang med dem strax ofvan vid
notisen om varjagernas härjningar) menas finska, icke slaviska stammar,
antages af alla forskare utan undantag, men deremot äro åsigterna
delade angående deras förhållande till slovenerna och krivitjerne.
Schlö-zer, Karamzin och Solovjev anse, att de finska folken varit sidoordnade
med slaverna i det förbund, som de enligt krönikan tyckas hafva
ingått med hvarandra. Krug och Kunik m. fl. åter göra finnarne (eller
Tjiud\ det gemensamma fornryska namnet för hela denna folkstam,
af hvilken vesserne och merierne m. fl. voro underafdelningar) till
hufvudmän för detta antagna folkförbund. Emot båda dessa
uppfattningar uppställer Gedeonov en tredje, enligt hvilken tvärt om slovenerne,
d. v. s. de slaver, som innehade Novgorod och dess område, voro de
förnämste medlemmarne i federationen. Detta påstående grundar han
derpå, att Rurik, den äldste brödren, tog sin bostad hos dem. Enligt
Gedeonovs tanke hade slovenerne redan nu samma ställning till krivitjerna
som sedermera novgoroderna under fristatstiden till Pskov, Viatka m.
fi. städer, nämligen såsom »äldre bröder» till »yngre broder», hvilket
betecknas derigenom att Truvor, den yngre brodern, tager sin bostad
i Izborsk hos krivitjerna. Sineus åter, som slår sig ned i Bêloozero,
således i vessernes land, herskar närmas töfver »de slovensk-ryska
kolonierna, de slovensk-ryska städerna i de finska landen», och under
sla-verne med deras trenne herskare stå vesserne o. s. v. såsom
undersåtar eller skattskyldige (danniki). Hela detta system är ganska
sinnrikt och låter rätt antagligt, i det en dylik gruppering verkligen egde
rum, såsom äfven antyddes, under den senare novgorodska republikens
maktperiod. Men olyckligtvis finnes i sjelfva krönikan ingen antydan
vare sig om något »slaviskt-finskt folkförbund» eller om en slovensk
hegemoni; allt hvad der förtäljes går helt enkelt ut på, att åtskilliga
finska och slaviska stammar vid ett enstaka tillfälle kommit öfver ens
om att inkalla furstar »från andra sidan hafvet». I likhet ined C. V.
Smith tro vi, att man ej får urgera de särskilda detaljerna och
uttrycken i den gamla traditionen, hvars kärna utan tvifvel icke är något
annat, än att varjagiske vikingahöfdingar på ett eller annat sätt gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
