- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
665

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

A N TIN 0 R M A N N1S M E N 1 DEN RYSKA HISTORIEFORSKNINGEN. XXXVII

sig till herrar öfver städerna och folken omkring Finska viken. Det
är ganska förklarligt, om folksägnen af patriotiska grunder härledt
främlingarnes anspråk på öfverväldet från en mer eller mindre tvungen
hyllning af de inhemska stammarne, liksom ju äfven Rollo enligt den
frankiska uppfattningen blef Normandiets herre icke egentligen på
grund af sina vapens öfvermakt utan fast mer i kraft af konungens
förläning. Men att ur krönikans naiva och kanske något förvirrade
framställning utleta ett statsrättsligt system, torde vara en föga
tacksam uppgift. Dess utom stämma icke alla detaljer med den af
Gedeonov förutsatta rangordningen. Tjiud nämnes före slovener och
kri-vitjer; deri andre brodern (Sineus) slår sig icke ned hos de »yngre
bröderna» (krivitjerna), utan hos de »skattskyldige» (vesserna), under
det att de förre få nöja sig med den tredje (Truvor).

I samma kap. framställer Gedeonov äfven åtskilliga hypoteser om
slovenernes förhållande till de sydligare slaviska stammarne; till detta
ämne återkommer han längre fram i ett annat sammanhang, och vi
skola derför nedan i korthet redogöra för hans åsigt härom.

I kap. III (sidd. 87—132) söker förf. att utveckla de orsaker,
som gifvit anledning till inkallandet af de varjagiske furstarne. I
krönikan förtäljes, att varjagerna, »komne från andra sidan hafvet»,
ut-kräft skatt af ue ofvan uppräknade folken, men att dessa år 862
förjagat sina förtryckare »bortom hafvet, och icke gåfvo dera skatt och
började styra sig sjelfve, och det var ingen rätt ibland dem, och ätt
stod upp emot ätt, och osämja (usobitsa) var ibland dem, och de
började sjelfva strida emot hvarandra». Då beslöto de att välja sig
furstar för att få lag och ordning ibland sig. Schlözer (och efter
honom flere andre) hafva tolkat denna framställning så, att varjagerna
inkallades icke till regenter utan till »landvernarmenn», sådana som
stundom omtalas i de isländska sagorna, för att värja landet emot
främmande anfall. Enligt Schlözer voro slaverna vid denna tid ett
slags vildar, som icke kände lag och rätt och icke ens hade hört
omtalas konungar, »liksom de dalkarlar, hvilka Sverre påträffade på sin
vandring in till Norge» 1). Solovjev åter anser, att varjagerna blifvit
tillkallade såsom oveldige »medlare» emellan de inbördes stridande
ätterna, hvilka med sina äldste vid denna tid voro de enda
bestämmande makterna inom de ännu outvecklade slaviska samhällena.
Enligt Gedeonov äro båda dessa åsigter grundade på ett fullkomligt
missförstånd af de slaviska folkens äldsta samfundsorganisation. Han
häfdar, att, öfver allt der slaver omtalas, såväl i södern af bysantinske
författare, som i vesterlandet af frankiske och tyske kronister,
hänty-des på en ordnad indelning af stammar (plemena), af hvilka åter flere
sammanfattas i ett folk eller ett land (narod, zemlia). Så väl de enskilda
ätternas som de särskilda stammarnes ordning bestämmes efter deras

*) Denna notis har Schlözer hemtat ur Torfæus. Gedeonov förklarar sig
(sid. 114) icke vara i stånd att kontrollera, om Schlözer riktigt förstått Torfæus,
hvilket tyckes bevisa, att Gedeonov ej har någon sjelfständig kännedom om den
senares källa (Sverressagan).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free