Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL VII I
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
38
ålder i förhållande till gemensamme stamfäder, och denna skilnad i
börd gifver anledning till olika gradationer af makt. Men hvarje folk
har sin egen fursteätt; »alla slaviska folks historia börjar med deras
höfdingar». Procopii ord, att slaverna »icke stå under en enda mans
välde», få icke fattas såsom syftande på ett demokratiskt statsskick;
de betyda endast, att slaverna icke stå under en enda furstes välde,
»utan under alla medlemmar af höfdingaätten», hvilka efter
rangordning, grundad på ålder inom slägten (po zakonami starsjinstva)
skiftade väldet öfver de likaledes efter ålder grupperade stammarne. Till
och med inom gúdaverlden lär samma system råda, i det de lägre
gudamakterna stå till de högre i förhållande af yngre slägtmedlemmar
till äldre, härstammande från en gemensam stamfader, den högste
guden. Denna gudarnes inbördes olikhet i rang gifver en olika grad
af helgd åt deras helgedomar och tempel, så att den »äldre» stam,
som dyrkar en »äldre» gud, äfven i religöst afseende intar en
förnämligare ställning än sina »yngre bröder». Stammens intressen åter
representeras af dess furste, som hos alla slaver är »på samma gång
prest och domare», »fullkomlig herre i landet, ehuru öfver
furstemakten står folkets gamla sedvänja (zakon, pravda)». Men af denna
invecklade rangordning emellan stammar och furstar härflyta med
nödvändighet täta tvister och inbördes krig, enär åldersberäkningen i mån
af ätternas utgreningar ofta måste blifva temligen tvifvelsam.
Denna skildring, som både är ganska intressant och i sina
hufvuddrag torde vara fullt rigtig, bestyrker förf. dels med talrika
käll-citat, dels med hänvisningar till den senare historiska utvecklingen
hos ryssar, polackar och tjecher m. fl. Kejsar Mauricii omdöme om
slavernas och anternas stammar, att de äro avaQ%a xai [i t (7áll/jXa,
finner sin bekräftelse bland annat i de strider emellan »farbröder och
brorssöner», hvilka kunna sägas karakterisera Rysslands historia under
de senare, fullkomligt slaviserade Rurikovitjerna, och i allmänhet utgör
hela den slaviska historien ända in i nyare tider en fortsatt
exempli-fikation af denna sanning. Men med Gedeonov har man likväl rätt
att betona, att denna böjelse för anarki och denna motvilja emot en
strängt disciplinerad statsordning ingalunda berättiga till antagandet
af en lägre kulturgrad, än mindre en ringare mottaglighet för kultur,
hos slaverna än hos deras närmaste grannar, de germanska folken.
I likhet med förf. måste anm. medgifva, att många tecken häntyda
derpå, att särskildt de novgorodske slaverne stodo i många afseenden
högre än skandinaverne, om det också förefaller såsom en paradox,
när Safarik framställer dem såsom ett genom välmåga och rikedom
öfverförfinadt och förslappadt slägte. Men den närmare beröringen
med österlandet och i synnerhet de tidiga handelsförbindelserna med
Grekland, hvarifrån ju af ålder »en väg gick till varjagerna» utefter
Dnepr och öfver Novgorod, gjorde den senare staden flere århundraden
igenom till det nordöstra Europas kanske förnämsta kulturmedelpunkt.
I mindre grad gäller det samma äfven om Jumna och de andra vendiska
städerna, dit en annan österländsk handelsväg utmynnade. Af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
