Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
ANTINORMaNNISMEN I DEN RYSKA HISTORIEFORSKNINGEN. XXXIJI
nyaste undersökningarna om denna urgamla samfärdsel (af Heyd, Sa
-dowski m. fl.) får man ovilkorligen det intrycket, att slaverna under
medeltiden i icke oväsentlig mån förmedlade inflytandet af österlandets
högre utvecklade materiella kultur på de råare saxiska och
skandinaviska folken, hvaraf åter följer, att de senares inkräktßingar icke med
rätta kunna anses hafva nedlagt frön till en rikare odling, likasom de
utan allt tvifvel icke hafva företagits i högre intressens tjenst, utan
närmast föranledts af roflystnad och begär efter krigisk ära. Likaledes
kan man medgifva, att deri på bördsskilnad grundade samhällsordning,
som karakteriserar de slaviska folken i deras ursprungliga skick, icke
behöfver vittna om total brist på sinne för politisk utveckling, lika
litet som de äldre romarnes gentil- och tribusförfattning berättigar till
en sådan slutsats, hvad dem vidkommer. Men en annan fråga blir,
huruvida slaverna under loppet af sin historiska bana verkligen varit
i stånd att på inhemska grundvalar uppbygga omfattande och i
rättsligt afseende hållbara statsorganismer, och i denna punkt tro vi, att
Gedeonov, liksom så månge andre slaviske forskare, ej har gjort de
historiska fakta full rättvisa.
Vändande sig emot Solovjevs påståenden, att de slaviska
stammarne i Ryssland före varjagernas ankomst lefde splittrade efter ätter
(rody), och att dessa ätter styrdes af icke ärftlige, utan valde
hufvudmän, visar förf., att samma arfsföljd och på börd grundade
rangordning rådde inom de enskilda ätterna som inom furstehuset och
stammarne. Men då han söker fasthålla, att tvedrägten hos slaverne
vållades af tvister emellan stammarne och deras furstar, förbiser han, att
samma orsaker nödvändigt måste leda till samma verkningar, och att
alltså den inom hela det slaviska samhället rådande organisationen inom
trängre så väl som inom vidare kretsar måste medföra splittring och
osämja. Äfven med antagandet af en något så när utvecklad
stamförfattning låta således krönikans ord, att »ätt stod upp emot ätt»,
ganska väl förena sig, och man får derigenom en ganska lefvande bild af
en fullkomlig anarki, der »äldre och yngre bröder», »farbröder och
brorssöner» o. s. v. från ofvan till nedan, frie från en sammanhållande
öfverhets tukt, kämpade om försteget. Enligt Gedeonov kunde det
om sider vaknade behofvet af ordning icke tillfredsställas annorlunda
än genom inkallandet af en furste, »som skulle råda öfver slovenernas
land och döma dem efter rätten, naturligtvis efter slovensk rätt». Men
slovenerna voro de äldste bröderna inom den »slovensk-ryska»
federationen, och deras furstar de äldste bröderna inom det gemensamma
furstehuset; alltså kunde «de forna höfdingaätternas anspråk endast
upphäfvas genom öfverlemnandet af deras rättigheter åt en annan ätt
af slaviske furstar, af högre rang på grund af sin betydelse inom den
slaviska verlden (Slavjansjtjina) emedan »en utländsk furstes
välborenhet eller ålder inom slägten icke hade någon betydelse för de
slovenska stammarne», och endast »en slavisk furste, uppfödd enligt
den slaviska bildningens grundläggande sedvänjor, kunde döma efter
slovensk rätt». »Om icke historien och folktraditionen gjorde det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
