Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
ANTINORMaNNISMEN I DEN RYSKA HISTORIEFORSKNINGEN.
XXXIJI
För Gedeonov ställer sig saken annorlunda: han vill härleda ordet
från en bevisligen icke existerande slavisk stam —s (med mellanliggande
vokal ad libitum), som ingår i en mängd flodnamn, och
sammanställande detta med den omständigheten, att de gamle slaverne voro
»vattendyrkare» (vodopoklonniki), får han fram, att ryssarne erhållit
sitt namn af »heliga floder» *), hvilket bestyrkes af uttrycket »det heliga
Ryssland» (Sinatorus, Sviataja Rus), otvifvelaktigt ett »återljud från
vår hedniska forntid», ehuru han sjelf medgifver, att det icke kan i
skrift uppvisas före det sextonde århundradet! Stamförhållandena i det
forntida Ryssland tänker sig Gedeonov på ungefär följande sätt: Rus
betyder 1) i vidsträckt mening hela det »slovensk-ryska förbundet»,
bestående af 6 östslaviska stammar (jfr. ofvan, sid. 67 följ.), 2) i
inskränktare mening, såsom stamnamn, »de sydliga stammar, som af
ålder erkänt Kijevs åldersföreträde (starêjsjinstvo)», dock allt mer
utvidgande sig (sid. 440), 3) i inskränktaste mening endast poljanerne
med deras hufvudort Kijev; med Slovener åter menas 1) i vidsträckt
mening de stammar, som erkände Novgorods starêjsjinstvo, 2) i
inskränkt mening endast novgoroderna. På detta sätt får man, genom
ett egendomligt sammanträffande, i Ryssland ett motstycke till
stam-förhållandena i Sverige med våra svear och götar, och särskildt finner
Gedeonov (anm. 230) en märkvärdig parallelism emellan det ryska
och det svenska namnets trefaldiga betydelse, hvilket bestyrkes med
ett citat ur Geijers historia (tyska uppl. I. 64). De ställen ur källorna,
som förf. anför till stöd för detta systematiseringsförsök, lida dock af
det felet, att de behandla vidt skilda utvecklingsskeden af Rysslands
äldre historia. Det är dess utom från Gedeonovs ståndpunkt underligt,
att det ryska namnet fäst sig vid södern och icke vid de norra
delarne af väldet. Från »normannistisk» ståndpunkt åter förklaras
detta förhållande ganska lätt: Rus har ända till invanclrarnes
fullständiga slavisering endast betecknat den nordiska herskarstammen,
först sedermera fäst sig vid Kijev såsom den om sin härkomst längst
medvetna fursteättens hufvudsäte, och slutligen betecknat hela det
område, öfver hvilket ryske furstar, d. v. s. furstar af stammen Rus
herskade (beteckningen Rurikovitjer för den äldsta dynastien tillhör
egentligen först historieskrifvare i vårt århundrade).
Genom en pröfning af »kronisten Nestors» uppgifter (kap. XIV,
sidd. 444—465) kommer Gedeonov till det resultatet, att allt hvad
Nestor har att säga, inskränker sig till följande trenne punkter: »1)
den varjagiska dynastien är icke inhemsk, utan inkallad någonstädes
ifrån, från det varjagiska kustlandet; 2) den är icke svensk, icke
tysk, icke finsk, icke kasarisk; 3) med undantagande af sin härkomst
från andra sidan hafvet, skiljer den sig icke i andra stycken (eller
åtminstone högst obetydligt) från den slovensk-ryska stammen »(sid.
l) Huru vida dessa floder varit belägna i Venden eller Ryssland, afgör förf.
icke bestämdt, hvaraf en viss oklarhet uppstår, om han tänker sig, att de
invandrande varjagerna från hemlandet medfört namnet Rus’ eller eidiållit det i sitt
nya välde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
