Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
ströd.da meddelanden. iii.
22
Ordentlig kallelse utfärdades ej heller till andra än presterskapet. Se
Wingqvist, Om svenska representationen i äldre tider, s. 112-—114 och
Boethius, Om den svenska högadeln under K. Sigismunds regering I,
s. 39 och 40, not. 1.
Sid. 216, rad. 21. Enligt andra uppgifter kröntes konungen af
biskopen i Strengnäs, Petrus Jonæ. Se Anjou, Svenska
kyrkoreformationens historia, III, 261 och Norlin, Svenska kyrkans historia efter
reformationen I, 1, s. 72.
Sid. 219, rad. 9 ff. Sigismunds privilegier för adeln utfärdades
först den 10 Juli. Till innehållet öfverenstämde de med K. Johans,
endast med det tillägget att alla adelsmän erhöllo rätt att af sina
landt-bönder uppbära konungens andel i sakören. Boethius, anf. arb., s. 100.
Sid. 220, rad. 24. Att Sigismund icke godkände rådets förslag
till regeringsform, är visadt af Boethius, anf. arb., s. 111.
Sid. 223, rad. 30. Karl Gustafsson torde först 1596 blifvit
förordnad att jemte Nils Gyllenstjerna vara ståthållare i Småland.
Boethius, anf. arb., s. 126, not. 3.
Sid. 231, rad. 26. Sigismunds bref är dateradt den 13 Januari
1597. Stjernman, Kiksdagars och mötens beslut IV, s. 249.
Sid. 237, rad. 10 och sid. 246, rad. 19. Sigismund skulle, en- ’
ligt Stockholms riksdagsbeslut, inom sex månader förklara, huruvida
han ville låta Vladislav komma till Sverige och inom nya sex
månader sända honom dit. Af denna tid beräknades fem månader återstå,
då beslutet i Linköping fattades. Stjernman, Riksdagars och mötens
beslut I, s. 486; jfr s. 496.
Sid. 253, rad. 7. I)en omständigheten, att särskilda »hofråd»
behöfde utnämnas, torde utgöra ett bevis på att rådet fortfarande,
trots alla försök till förändring, bibehöll sin egenskap af en mindre
herredag. »Beständig« blef rådkammaren först under förra delen af
1600-talet. Jfr Kullberg, Svenska riksrådets protokoll, I, förordet,
s. 7—10.
Sid. 258, rad. 16 f. Karl lofvade att hålla augsburgiska
bekännelsen och Upsala mötes beslut, »så vidt samma beslut äro
grundade på Guds ord och den heliga apostoliska skrift». Stjernman,
anf. arb., I, s. 633. Jfr Norlin, Svenska kyrkans historia efter
reformationen I, 1, s. 224—36.
O. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
