Historiskt bibliotek / Sjunde delen / III (1875-1880) With: Carl Silfverstolpe Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1)	Ludvig Daae, Kong Christiern den förstes norske Historie. Christiania 1879.

Detta arbete rörande den konung, under hvars regering
Köben-havns universitet grundlades, är en skrift författad i Christiania
universitets namn till högtidlighållande af den fest, hvarmed Danmarks
folk förlidet år firade sitt universitets fyrahundraåriga tillvaro.
Synnerligt mycket nytt utöfver hvad Keyser, Allen, Styffe och Paludan-Muller
förut meddelat i ämnet, innehåller skriften icke, oaktadt bland hr Daaes
källor äfven är en, hvars tillvaro först han sjelf updagat och som
således hittills varit obegagnad, K. van den Gherens otryckta krönika; men
arbetet lemnar en klar och redig framställning af hvad författaren anser
röra k. Kristiern Ls förhållande till Norge under åren 1448—1458.
En anmärkning synes oss emellertid kunna göras mot hr Daaes
teckning, och det är den sträfvan som åtminstone i åtskilliga partier röjer
sig — väl ej att förhärliga Kristiern I, ty sådant låter sig svårligen
göra — men att till hans förmån och med nedsättande af hans
motståndare uttyda och förklara vissa historiska fakta, utan att tillräckliga
skäl till en dylik förklaring förefinnas. Stundom anser han till och
med obehöfligt att anföra något som helst bevis för påståenden, hvilka
stå i direkt strid med upplysningar, som hans föregångare lemnat.
Yi äro naturligtvis skyldiga att lemna bevis för denna vår anmärkning
och gå derföre att granska hr Daaes framställning af tronstriden i
Norge 1448—1450.

Som bekant intager ärkebiskop Aslak Bolt den främsta platsen
bland de män, som i denna strid arbetade för Kristierns medtäflare,
konung Karl af Sverige. Den berömde författaren af »Den norske
Kirkes Historie», R. Keyser, framställer denne man såsom synnerligen
verksam både i kyrkligt och i synnerhet i politiskt afseende, och
sammanfattar sitt omdöme om honom i de orden, att »han indtager
unegtelig ved sin store og virksomme Indflydelse paa Begivenhederne
i Norge en fremragende Pläds bland den norske Kirkes
Erkebiskop-per»; hr Daae åter anser att Aslak Bolt tillhör de personligheter i
Norges historia, »hvem Landsmænd efter 1814 have försögt att
om-skabe i sit eget Billede og gjöre til Bærere af Ideer, som de neppe
selv have kjendt eller anet», och förnekar, att han före 1448 hade
spelat »nogen framtrædende politisk Rolle». Vi äro ej nog
hemmastadde i Norges historia för att i detta fall kunna fälla någon
skiljedom emellan de båda norske författarne, men vi kunna ej förstå huru
hr Daae kan påstå, att man under åren 1439—1442 »mærker intet
til hain (Aslak Bolt) i rikets anliggender», då Keyser upplyser, att han
åtminstone deltog i rådsmötet i Oslo sommaren 1440 och i det stora
nordiska rådsmötet i Lödöse sommaren 1442 (Se Keyser, Den norske
Kirkes Historie II, 522, 524). Lika litet kunna vi fatta, hvarför hr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>