Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteraturspråk, mellan poesiens och prosans språk, mellan
särskilda arter af vare sig poesien eller prosan, mellan det, som
är för en viss författare individuellt, och det, som har eller
haft allmännare användning.
Hvad först angår skillnaden mellan det lediga (eller det
mera hvardagliga) talspråket å ena sidan och det egentliga
(mera vårdade) litteraturspråket å den andra, så är denna
skillnad i svenskan på flere punkter ganska stor och i
ögonen fallande. Härvid är dock att märka: dels att det bildade
svenska talspråket hittills blifvit i ytterst ringa grad
undersökt,[1] sannolikt mindre än någon annan språkart inom den
nutida svenskan; dels att skillnaden mellan talspråk och
skriftspråk är mindre lexikalisk än grammatisk (i synnerhet
syntaktisk) och inom ordförrådet företrädesvis träffar
»formorden» (t. ex. vissa konjunktioner, vissa pronomina o. s. v.),
dels att ganska mycket, mer eller mindre lärdt folk låter sitt
tal påverkas af litteraturspråket, dels äfven att många
författare, i synnerhet af de yngre, visat en berömvärd tendens
att närma det skrifna språket till det talade och sålunda
minska den klyfta mellan dessa språk, som utan tvifvel länge
gjort vår litteratur alltför artificiell och onjutbar för mindre
bildade. Allt detta oaktadt finnas likväl talrika skiljaktigheter
mellan skrift och tal, som kunna och böra anmärkas i en
svensk ordbok, och som, enligt planen, äfven komma att
påpekas i Svenska Akademiens; om somliga af dem, kanske
om de flesta, måste ordboken likväl inskränka sig till relativa
bestämmelser, att t. ex. ordet »mest brukas i talspråk», »mest
i högre stil», eller att ordet är »hvardagligt», hvarmed
naturligtvis menas ej blott hvardagligt talspråk, utan äfven sådant
lättare litteraturspråk, som närmar sig detta. Här bör det
också erinras, att de med kursiv stil utmärkta språkprof,
som redaktionen meddelar ur egen fatabur, nästan uteslutande
tillhöra nu gällande ledigt talspråk. Det är ej osannolikt,
att sådana »redaktionsexempel» borde meddelas efter större
måttstock, äfvensom att uttryckligt påvisande af skiljaktigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
