Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskapliga namnet är för öfrigt ofta alldeles nödvändigt för
identifikation.
Äfven i andra fall torde det icke vara så förkastligt,
som Paul (s. 64) anser, att begagna sig af utländska ord för
att kort och klart angifva betydelsen af ett inhemskt.[1] Jag
menar nu ej sådana fall, då »tradition» kan hjälpa till att
förklara arfsägen eller »datera» att förklara dagteckna,
ty jag anser tradition och datera på det hela taget vara lika
goda svenskar som arfsägen och dagteckna. Fastmer
tänker jag på sådana utländska (särskildt latinska) ord, som
ehuru icke upptagna i svenskan såsom låneord, å ena sidan
äro välbekanta för enhvar, som läst det utländska språket,
och å andra sidan äro så klart begränsade till sitt
betydelseomfång, att de säkrare och vigare än långa
definitioner återgifva meningen. Att dessutom det främmande
språket stundom kan vara bra att ha, när man måste tala
om saker, som man ej gärna nämner på modersmålet, är ju
välbekant.[2]
Svenska Akademiens ordbok torde i de hittills utkomna
häftena ej ha begagnat sig af utländska ord såsom biträden
vid förklaringarna, utom i fråga om de vetenskapliga namnen
på naturföremål. Men så vidt jag vet, råder icke inom
redaktionen någon betänklighet mot att utsträcka latinet äfven till
andra enskilda fall, där det (såsom nyss antyddes) kan visa
sig göra god tjänst.
Äfven i öfrigt har Akademiens ordbok med afseende på
ordförklaringarna icke velat doktrinärt binda sig vid något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
