Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ur romarnas historia - B. Rom såsom republik - IV. Republikens förfall - 4. Julius Cæsar och Pompejus den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 398 -
med penningar och förhållningsorder. Lik en slug fiende låg han
i bakhåll, beredd att när som helst bryta upp med välrustad makt.
Under tiden styrde och ställde Pompejus i Rom efter
godtycke och förvaltade sin provins Spanien genom ställföreträdare.
Crassus liade ifrån Syrien dragit in i parthernas land och låtit
öfverrumpla sig af det tappra folket, så att lian blifvit slagen och
tillfångatagen. Trettiotusen romare stupade, och på det den rike
girigbuken icke skulle sakna guld äfven i döden, lät parthernas
anförare gjuta smält guld i halsen på honom. Pompejus kunde
väl ana hvilken medtäflare han hade i Cæsar, men han trodde
sig hafva öfverhand, så länge han själf var i Rom. Därför lät
lian, då hans ämbetstid var slut, förlänga sitt ståthållarskap öfver
Spanien. När Cæsar erfor detta, lät han genom sina vänner i Rom
likaledes anhålla om förlängning af sitt ämbete i Gallien, och då
Pompejus såsom prokonsul öfver en
provins alldeles i strid med lagen
förvaltade sitt ämbete i Rom, begärde
äfven Cæsar denna förmån. Detta
bestred emellertid Pompejus med
häftighet, fick senaten på sin sida och
föranledde ett beslut, hvarigenom Cæsar förklarades för fosterlandets
fiende, om han ej genast nedlade vapnen och infann sig i Rom.
Detta beslut innebar en upprörande orättvisa, ocli Cæsar lämnade
det utan afseende. Han rustade sig för att med sina trogna
soldater anrycka till Rom, hvaremot Pompejus framhärdade i stolt
overksamhet. Då han tillfrågades, hvarmed han ämnade motstå
Cæsar, svarade lian: »Jag behöfver blott stampa i marken, så skola
legioner växa upp därutur!» I själfva verket trodde den kortsynte,
att Cæsar med sin obetydliga makt icke skulle våga ett tåg mot
själfva Rom. Cæsar vågade det emellertid. När han anlände till
Rubikon, den lilla gränsfloden emellan hans provins och Italien,
blef han betänksam men fattade sig hastigt ocli sade: »Tärningen
är kastad!» Med den enda legion, han hade med sig, ryckte lian
280. Germanisk by.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
