Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
blifvit fördt af general Ahrensdorf. Vid svenskarnes an-
nalkande drogo sig danskarne undan och Carl XI fort-
satte sin marsch, utan att lyckas tvinga fienden till batalj,
till Helsingborg, som stormades den 30 Okt. Härefter
ryckte konungen vidare framåt och upphann slutligen
en danska hären, som intagit en stark ställning nära
Rå, bakom dervarande å, derifrån den likväl snart åter
drog sig tillbaka för att ånyo fastsätta sig bakom Kaf-
linge å, hvarest svenskarne än en gång tvungos att stanna.
Sjukdomar och brist började förfärligt härja Carl XI:s
här, hvarföre konungen måste besluta sig till att, kosta
hvad det ville och oaktadt fiendens öfverlägsenbet och
fördelar i öfrigt, anfalla honom; nu stod det minnes-
värda slaget vid Lund den 4 Dec. 1676. Arméen fram-
marscherade mot slagfältet på 6 kolonner, de 2:ne som
utgjordes af infanteriet till höger om de öfrige, samt
öfverskred Kaäflinge å vid Stora Harrie. Så snart hären
öfverkommit, uppställdes den i slagordning på tvenne
treffen. Infanteriet räknade 10 svaga brigader, tillsam-
mans 1651 man, hvaraf 9 stodo i första liniens center
under befäl af general Schultz, med gardet (3 brigader
och 600 man) ytterst till höger. Svenskarnes hela styrka
var 6340 man, under det att fiendens utgjorde omkring
11,000 man i godt stånd, deraf omkring 5000 man infan-
teri, eller 17 brigader. Danska artilleriet utgjordes af 56
pjeser, svenskarnes af 8 Då det svenska fotfolket an-
kom till slagfältet, hade det först att uthärda elden från
det öfverlägsna fiendtliga artilleriet, men gick icke desto
mindre löst på infanteriet, som också kom till möte. Ett
förfärligt sammandrabbande egde nu rum. De 2:ne yt-
tersta gardesbrigaderne (Douglas och Hastfehr), under
Gyllenstjernas eget anförande, tillbakakastade ett fiendt-
ligt regemente, men det öfriga infanteriet blef efter ett
STR fäktande tillbakadrifvet utför sluttningen vid
Slibe-Höi af den minst dubbelt öfverlägsna fienden, ka-
nonerna togos och svenskarnes midt var nära att alldeles
krossas, då hjelp aändtligen anlände från kavalleriet på
högra flygeln, äfvensom från andra treffen. Nu blef det
fiendens tur att vika, hvilket dock skedde efter ett tap-
ert motstånd; han stannade slutligen på höjden nära
ögra flygeln. Svenskarne drogo sig tillbaka mot Lund
för att ordna sig. Af det återstående infanteriet for-
merades 5 brigader, deraf 3 ställdes i första och 2 i
andra treffen. Äfven fienden hade blifvit betydligt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
