- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jämte flottorna /
55

(1867-1868) [MARC] Author: Harald Oscar Prytz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dd

gvarteret, samt kommenderade sedan förtruppen. Den 28
eptember anföll general Bagration med en öfverlägsen
styrka och tvang svenskarne efter en tappert uthållen
strid, der lifgardet under major W. Tornerhjelm särskildt
utmärkte sig, att retirera till fartygen. Konung Gustaf
Adolf, som väntat sig stora resultater af dessa landstig-
ningsförsök, synnerligen det vid Helsinge, var sjelf om-
bord på sin jakt Amadis vittne till sina truppers återtåg.
Ryssarne Wckades taga den retirerade styrkans arrier-
garde till fånga, då tillräckligt antal båtar att föra man-
skapet ombord fattades, liksom artilleriet, detta dock
först efter ett tappert försvar af Kronobergs regemente.
Tornerhjelm med gardesjägarne hade blifvit afskuren, men
lyckades att genom en skog komma till flottan och sedan
ombord. Den sammanräknade förlusten under dessa da-
gars olyckliga affärer var: 22 officerare, 9 underofficerare
och 357 man döde eller saknade, samt 5 officerare 222 man
sårade. Från andra dagens strid medförde svenskarne
bland annat 40 gevär och några sablar. Ehuru gardes-
regementerna hade uppfört sig på ett sätt, som varit full-
komligt hedrande för dem och ingalunda gjort sig ovär-
diga den plats de intagit i svenska arméens leder, förlo-
rade de dock, tillfölje af konungens missnöje med den
olyckliga utgången och tillfölje af den orättvisa, men
orubbliga föreställning han fått, att gardet ej uppfyllt sin
skyldighet under återtåget, sin rang som gardesregemen-
ten, sina fanor, samt de såsom utmärkelsetecken begag-
nade knappar och plymer, hvarjemte de, genom en kongl.
resolution, till svar å en ansökan om laga undersökning,
begärd af öfverste Fleetwood, samt majorerne Tornerhjelm
och Akerhjelm, äfven betogos all möjlighet till upprät-
telse. Lifgardet och finska gardet fingo namn efter sina
resp. chefer, Fleetwood och Palén, hvarjemte svenska gar-
dets trupp fördelades på de båda förutnämnde regemen-
terna. blkandehefen för f. d. lifgardet till fot, general-
major Mörner, utnämndes vid gardenas degradering till
chef för Skaraborgs regemente, men nekade att mottaga
platsen.

F. d. gardesregementerna lågo sedan öfver vintern
på Åland och verkställde i Mars 1809 vid ryssarnes an-
nalkande, jemte öfrige trupper under general von Döbeln,
det vackra återtåget öfver Ålands hafs isar, hvarefter de
fördelades till den s. k. kustarméen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hisvnoarme/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free