Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Vv.
N:o 2. Kongl. Andra Lifgardet.
Vid 1741 års riksdag uppdrogo riksens ständer, på
sekreta utskottets tillstyrkan, åt defensionsdeputationen
att inkomma med förslag till upprättande af ett nytt
värfvadt regemente på 1000 man. Orsaken härtill var
det missnöje, som uppkommit inom landet derutaf att de
indelta regementerna blefvo indragna till tjenstgöring i
garnisonerne, sedan 2:ne af de 5 värfvade regementer, som
hittills utgjort dem och hvilka bildats genom samman-
slagning af qvarlefvorne utaf de sedan Carl XII:s tid
återstående 3- och 5-männingsregementerne, blifvit jemte
andra öfverskickade till Finland på hösten 1739.
Dåvarande kaptenen i svensk och öfverstelöjtnanten
i fransk tjenst, sedermera fältmarskalken, grefve GUSTAF
Davip HAMILTON erbjöd sig, bland andra officerare, att
verkställa uppsättningen af nämnde regemente. Hamil-
tons anbud och vilkor antogos och åt honom uppdrogs,
enligt en kongl. resolution af den 13 Juli 1741, anvärf-
ningen för svenska kronans räkning. Detta s. k. »Hamil-
tonska regementet» var första ursprunget till nuvarande
kongl. andra lifgardet. Det öfverfördes snart till Finland,
der det garnisonerades.
Hamilton, som år 1758 blifvit utnämnd till general en
chef för svenska arméen i Pommern, afgick följande år
från sin chefsplats vid regementet och efterträddes af
öfversten i arméen, friherre MAGNUS DANIEL LILLJESVÄRD,
som erhöll afsked 1761. Chefsplatsen blef nu vakant
tills hertig FREDRIK ADOLF år 1763 erhöll titel af chef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
