Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
träffade Horn framför Malmö, i hvars närhet, vid Skraäf-
linge, han lägrade sig för att innestänga staden. Han
ye ades likväl ej åstadkomma dess fall, emedan dan-
skarne dit inkastade stora förstärkningar, men tvingades
i stället af brist på underhåll att i Sept. flytta lägret
till Uppåkra en mil längre bort och gick slutligen i Nov.
till trakten af Ystad, der han förlade arméen 1 qvarter.
I April uppbröt han ånyo och tågade mot Christianstad,
hvilken fästning blokerades, under det att en annan
kår inryckte i och eröfrade Blekinge. <Christianstad
kunde ej heller denna gång intagas, hvarföre Horn på
sommaren gick mot Malmö, som inneslöts på afstånd.
Snart deretter gjorde freden i Brömsebro slut på stri-
digheterna. Uplands ryttare deltogo i dessa tåg, samt
detascherades allt emellanåt för att jaga undan snapp-
hanarne, som oroade landet.
Regementets först omtalta hälft qvarlemnades i
Jutland. Här föreföllo under våren 1644 åtskilliga
mindre företag under det Torstenson förgafves sökte
komma öfver till Fyen. I Juli afgick han till Sleswig,
der arméen sammandrogs i anledning af att Gallas när-
made sig Holstein för att bispringa danskarne. Dessa
landsatte också en kår i närheten af Kiel, samt bör-
jade derifrån med artilleri beskjuta svenska flottan
(det var vid detta tillfalle som amiral Fleming föll).
Torstenson skyndade nu med en del af sitt rytteri dit,
stormade förskansningarne, samt nedhögg dess försvarare,
hvarefter han återvände till Sleswig. Han drog sig der-
efter i Aug. genom Holstein in i Mecklenburg, hvarifrån han
började följa efter Gallas. Vid Boitzenburg afskiljdes öfver-
ste Helmuth Wrangel med en afdelning till hvilken Up-
lands ryttare hörde, för att återtaga de danska besittnin-
garne på fastlandet. Detta blef också utfördt, hvarefter
rangel vid vinterns början inqvarterade sin kår i Jut-
land. I början af Jan. 1645 samlade danskarne 7000
man och tågade emot Wrangel, som de mötte i spetsen
för endast omkring 4000 man, vid Kolding. Icke desto
mindre levererade Wrangel batalj, i hvilken danskarne
förlorade mycket folk, men han måste sjelf draga sig till
Skanderborg, der han intog en fast ställning. Wrangel
försvarade sedermera, under ständiga ströftåg och krigs-
företag, ända till fredsslutet, med största tapperhet halfön,
mot danskarnes försök att återtaga den. Sent på hösten
tågade han öfver Elben till Bremen och förenade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
