- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jämte flottorna /
160

(1867-1868) [MARC] Author: Harald Oscar Prytz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

hvarifrån han först i början af år 1681 uppbröt på samma
gång, som andra trupper mot Mecklenburg. Under denna
marsch intogs Demmin jemte flere orter. Östgöta ryt-
tare förlades sedermera (Mars), efter Neu-Brandenburgs
fall, till det befästade lägret vid Schwedt. I April af-
tågade de åter derifrån och utgjorde en del af den 1,500
man starka kår, med hvilken fältmarskalken Horn inneslöt
Landsberg från norra sidan. Efter stadens intagande
den 16, tågade konungen mot Magdeburg, för att om
möjligt hindra denna vigtiga fästnings fall, men han miss-
lyckades, som man vet, genom de föregående underhand-.
lingar han nödgades göra med kurfurstarne af Branden-
burg och Sachsen. Den 10 Maj, samma dag som staden
stormades, låg svenska arméen, till hvilken 300 man öst-
göta ryttare hörde, i läger vid Potsdam. Öfriga delen
af regementet medföljde fältmarskalken Horns lilla kår
i dess rörelser vid Odern. Konungens här förlades efter
Magdeburgs eröfring i qvarter vid Haveln, men samman-
drogs i början af Juni för att utföra en hotande rörelse
mot kurfursten af Brandenburg. Sedan detta skett åter-
gick den i qvarter norr om Haveln.

Här synes också östgöta ryttare hafva qvarstannat,
under det att konungen med största delen af kavalleriet
och omkring 1,000 musketerare marscherade mot Tan-
ermände och till Werben. Mot slutet af Juli erhöll

orn befallning att samla sin styrka, med hvilken nu de
4 östgötakompanierna voro förenade, för att öfver Span-
dau och Alt-Brandenburg förena sig med konungen. Han
hann likväl ej fram före Tillys afmarsch från Werben. I
slaget vid Leipzig den 7 September bildade östgöta ryt-
tare, 150 man, dan yttersta sqvadronen till venster af
högra flygelns första treffen, der Gustaf Adolf i egen
person förde befälet. Jemte högra flygelns kavalleri, del-
togo de i det lyckade anfallet på fiendens artilleri, genom
hvilket dagens öde afgjordes.

Efter några dagars hvila uppbröt konungen ånyo i
medlet af månaden och tågade öfver Thtöringerwald mot
Franken, för att söka afskära Tilly, som dragit sig undan
mot Neder-Sachsen, från södra Tyskland. Under denna
marsch eröfrades åtskilliga fasta platser, bland annat
Wurtzburg. Då konungen derefter aftågade till Rhen,
varlemnade han en $8,000 man stark observationskår i
ranken, under befäl af fältmarskalken Horn. Denna kår,
till hvilken östgöta kavalleri hörde, utförde i December

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hisvnoarme/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free