- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jämte flottorna /
172

(1867-1868) [MARC] Author: Harald Oscar Prytz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

Homburg, med 1500 ryttare, hvilken under jemna anfall
uppehöll den tillbakatågande fienden, under det att en min-
dre trupp förstörde kommunikationerna i ryggen på sven-
skarne. Dessa sednare upphunnos slutligen.af kurfurstens
öfriga trupper och tvungos att antaga träffning en mil nära
Fehrbellin. Stridsställningen var emellertid ytterst illa
vald mellan byn Hackenberg och en skog, samt delades
midt itu af en bäck och en dalgång, hvarigenom förbin-
delsen mellan de båda flyglarne nästan afskars. Dess-
utom hade man försummat att besätta några beherrskan-
de höjder på högra sidan, dit fienden i stället skyndade
att uppföra sitt fåtaliga artilleri. Emellan Wrangel och
hans underbefälhafvare rådde oenighet, hvarjemte ore-
dan och förvirringen ännu mera gynnades af en stark
dimma, som allt mera tog öfverhanden. Trupperna på
högra flygeln, hvilka mest ledo af fiendens eld och som
tillfölje deraf brunno af begär att strida, förlorade snart
tålamodet, och öfverste Wachtmeister, i spetsen för öst-
götarne, rusade fram mot sandkullarne för att taga fien-
dens artilleri. Till en början veko också brandenburgar-
ne tillbaka för svenskarnes häftiga anfall, men snart hej-
dades detta af ett ryttareregemente, under en öfverste
Mörner, hvilken tillropade de sina, att förr dö, än låta
svenskarne taga kanonerna. Från båda sidorna tillskyn-
dade nya trupper och träffningen blef allt häftigare. Så-
väl Wachtmeister, som Mörner föllo dödligt träffade, och
sjelfva kurfursten Fredrik Wilhelm, som personligen del-
tog i handgemänget, var i fara att blifva skjuten. Efter
en het strid blef anfallet slutligen tillbakaslaget och sven-
skarne, som lyckats få undan trossen till Fehrbellin, reti-
rerade efter dit, under jemna anfall från det fiendtliga
kavalleriet, som dock ständigt med största tapperhet till-
bakaslogs. Vid Fehrbellin återupptogs striden, men på
natten, sedan bron öfver Rhin blifvit upplagad, fortsatte
arméen vägen mot Wittstock, efter att likväl hafva qvar-
lemnat några kanoner och en del af trossen. Tidigt föl-
jande morgon antände eftertruppen bron efter sig, hvil-
ket likväl ej hindrade brandenburgarne att efter ett par
dagar fortsätta förföljelsen, som först upphörde vid meck-
lenburgiska gränsen. Förlusten under dessa dagars stri-
der uppgifves till omkring 4000 man (hvaraf likväl en
stor del rymde under återtåget), 2 fanor, 8 standarer och
8 kanoner, men ännu olyckligare blef följden af det miss-
lyckade och allt ifrån början hufvudlösa krigsföretaget,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hisvnoarme/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free