Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Maj fördes det under Mörners befäl öfver till Liffland
och förenades der med hufvudarméen, hvilken det åtföljde
under marschen mot Riga (Juni), men utan attvid öf-
vergången af Däna deltaga i striden. Regementet bevistade
under sednare delen af året en expedition in i Lithauen
och till Kowno. Här förde öfverste Hummerhjelm sedan
slutet af December befälet öfver 1800 man svenskar. Un-
der ett lyckadt företag mot Wiesnowieckis kringsvärmande
trupper, Mars 1702, hade han eröfrat 10 fiendtliga kano-
ner, men kunde i brist på hästar ej hemföra till Kowno
mera än 4. För att hemta återstoden, afgick han några
dagar derefter med 100 gardessoldater och 130 östgöta
ryttare. De sednare, under befäl af major Hans Fredrik
von Siegroth, tågade längs stranden af Niemen, under det
att fotfolket fraktades på pråmar uppåt floden. Emellertid
vågade sig Hummerhjelm i spetsen för ryttarne för långt
fram och blef den 14 Mars afskuren och omringad af Wies-
nowiecki med flere tusen lithauer. Som han sjelf straxt i
början blef tillfångatagen, beslöt Siegroth att med sin
lilla skara försöka slå sig igenom. Olyckligtvis rå-
kade svenskarne på ett kärr der hästarne nedsjönko i
ttjan, men icke desto mindre försvarade de sig tappert.
legroth föll och med honom alla officerarne, bland dessa
omnämnes en ryttmästare Gyllenbreider, och af manska-
pet återstodo till sist endast 20 sårhöljda bussar, hvilka
ändtligen måste gifva sig åt öfvermakten. Tvenne utaf dem
störtade sig likväl innan dess i floden och summo öfver,
men endast en kom fram med budskap om olyckan till
Kowno, den andre ihjelslogs på vägen af polska bönder.
Gardisterna ombord på pråmarne lyckades rädda sig.
Några dagar derefter fick regementet, jemte ett annat
(dalregementet), uppbrottsorder för att öfverraska Wies-
nowiecki vid Wilna. För större skyndsamhets skull
fingo infanteristerna sitta upp på länden bakom ryttarne,
hvilka under nattens lopp marscherade på genvägar genom
de lithauiska skogarne och påträffade den 20 i dagnin-
gen fienden, som öfverraskad, i största hast skyndade sig
vidare ur staden, qvarlemnade kanoner och bagage.
Wiesnowiecki sjelf var nära att fångas och många polac-
kar nedhöggos. Någon tid derefter, den 6 April, sökte
Wiesnowiecki i sin tur att öfverrumpla svenskarne, men
misslyckades med en förlust af 100 man och 2 kanoner.
Svenskarne förlorade omkring 50 man, hvilka dock till
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
