Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
artilleri och det var den store konungen, Gustaf II Adolf,
förbehållet att, med tillhjelp af den tidens skickligaste ar-
tillerister, Torstensson och Siegroth, helt och hållet om-
dana vapnet, samt bibringa det stora och vigtiga förän-
dringar både i materielt och taktiskt hänseende. Af dessa
förbättringar hafva till och med en eller annan bibehål-
it sig oförändrade ända till våra dagar.
De vigtigaste voro: jernkanoner började införas i
stället för metall- eller de s. k. kopparpjeserna; kano-
nerna förkortades och gjordes lättare; de s. k. läderka-
nonerna antogos vid faltartilleriet, ehuru endast för en
kort tid (deras uppfinnare var öfverste Melcher v. Wurm-
brandt; 6 stycken sådana berättas hafva blifvit begagna-
de första gången, Oktober 1627, vid stormningen af
Wormdit, men detta slags pjeser afskaffades alldeles efter
slaget vid Leipzig 1631); genom införandet af de latta
jernkanonerna uppstod det s. k. regementsartilleriet eller
regementsstyckena, med dessa förminskade laddningar
och färdiga skott, samt kartescher i fältkriget, dessutom
förbättrades gjuterierna och nya sådana anlades m. m. m. m.
Skyttet delades fortfarande i »grofva» och fältstyckena,
ehuru grundsatsen om ett lättare och rörligare artilleri
gjorde sig gällande vid bådadera slagen. Artilleriet, som,
öre Gustaf Adolf, vid faältslagen varit spridt öfver hela
fronten, sammandrogs till batterier, för att från hvarje
punkt verka så mycket kraftigare. Någon bestämd in-
delning i batterier eller divisioner förekom visserligen icke,
men Gustaf II Adolf lade dock grunden till ett taktiskt
faltartilleri genom pjesernas sammanförande i större af-
delningar, samt synnerligen genom regementskanonerna,
hvilka genom sin lätthet medgåfvo att medfölja infante-
riets och kavalleriets rörelser och som derföre tilldelades
dessa vapen. Man såg aäfvenledes nu för första gången
ett slags artillerireserv. Om styckenas mängd i förhål-
lande till andra vapen eger man icke alltid säkra upp-
gifter. Faltmarskalken Cruus hade icke mera än 4 half-
va kartover. (24-pundiga) vid den här, med hvilken han
belägrade och intog Lödese i Febr. 1612 (en fransysk
fyrverkare, Richard de la Chapelle, omtalas hafva blifvit
nedskickad till Cruusg’ här, för att biträda vid uppbrännan-
det af fiendens skepp). Enligt ett förslag af rikskansleren,
utgjorde samtlige styckenas antal iriket, oberäknadt fäst-
ningsartilleriet, mellan åren 1615—1617, 12 hela (48-
pundiga) och 28 halfva kartover (24-pundiga), 20 fältslangor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
