Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
ställningen med en betäckning af 3 sqvadroner ryttare:
Då de polska och lithauiska trupper, som qvarstannat 1
lägret, rusade ur förskansningarne för att anfalla fotfol-
ket, mottogos de med en så mördande kartescheld att
de i stor oreda och efter betydlig förlust nödgades draga
sig inom faältverken. Efter marschen genom Bialolenka-
skogen stod artilleriet ytterst på venstra flygeln, framför
de 3:ne svenska brigaderne. Brandenburgiska artilleriet
utgjordes af 35 pjeser. Hela den förenade arméens styrka
torde hafva varit omkring 17,000 man; fiendens uppgif-
ves olika, från 39,000 till 200,000, men den antogs hafva
haft 38 pjeser, hvilka voro inställde i förskansningarna.
Under kriget med Danmark deltog artilleriet såväl i sla-
get vid Gennewadsbro den 13 Augusti 1657, som i
en oafgjorda striden vid Knäröd den 30 Oktober, vid
hvilket sednare tillfalle det, efter sin framkomst och se-
dan kavalleriet börjat anfallet, från en backe öppnade en
häftig eld, som lika lifligt besvarades af fiendens kanoner.
Till Köpenhamns belägring år 1658 hade svenskarne
endast 3-pundigt artilleri. Först sedan Kronoborg fal-
lit den 6 September fick man tillgång på gröfre kanoner,
som derifrån forslades till Köpenhamn. Vid denna stads
stormning, natten mellan den 10 och 11 Febr. 1659, stu-
pade rikstygmästaren grefve Erik Stenbock.
Under förmyndarestyrelsen och sedermera, då Carl
XI sjelf öfvertagit regeringen, voro följande riksfälttyg-
mästare eller, som de längre fram benämndes; »general-
falttygmästare»: grefve CRISTOFFER DELPHICUS DoHnA från
år 1662, SIMON GRUNDEL-HELMFELT från år 1664, ofvan-
nämde grefve GUSTAF ÖXENSTJERNA från år 1668, grefve
CONRAD CHRISTOFFER KÖNIGSMARK år 1673, friherre PEDER
LARSSON SPARRE från år 1674, samme grefve GUSTAF ÖXEN-
STJERNA (från år 1675?), friherre ERIK DAHLBERG från år
1692 och friherre JOHAN SJÖBLAD från år 1693. Öfverstar
för allt artilleri voro samtidigt: CARL SJöBLAD från år
1660, JOHAN SJÖBLAD från år 1680 och AMUND FALKENHJELM
från år 1693.
Under Carl XI:s regering sammanfördes de spridda
artillerikompanierna till ett regemente, hvars första chef
var ofvannämnde öfverste Johan Sjöblad.
Sveriges fältstat, fördelad mellan åtskilliga städer och
fästningar inom riket, bestod år 1661”) af: 1 öfverste
”) Denna uppgift är dock ej fullt tillförlitlig, dels tillfölje af otydli he-
ten i de mönsterrullor ur hvilka den är hämtad, dels äfven tillfölje deraf att
dessa äro uppgjorde under olika data, så att förändringen lätt kunnat ske vid
de respektive stationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
