Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
funnos särskilta generalqvartermästare inom guverne-
menterna. Vid samma tid omnämnas för första gången
»konduktörer» vid fortifikationen.
Genom Örnehufvuds utnämnande till generalqvarter-
mästare för all fortifikationen, hade denna ändtligen fått
en bestämd chef, ehuru den visserligen ännu lydde un-
der artillerigeneralen, och redan år 1630 utpräglades ett
sådant öfverbefaål mera noggrannt då Örnehufvud blef
fortifikationschef i Tyskland. Det var således, som förut
blifvit omtalt, Gustaf Adolf, som i detta, så väl som i
många andra fall, först ordnade ingeniörväsendet inom
sitt land. Faältbefästningskonsten höjdes också under
den store konungen till en ännu .osedd utvecklingsgrad,
hvilket åter inverkade på fästningsbyggnadskonsten, men
fessa, båda grenar förföllo åter under kommande tide-
hvarf.
Många fästningar, både i Sverige och de provinser
der krigen med Ryssland och Pohlen fördes, samt seder-
mera i Tyskland, förbättrades, men endast 2:ne nämnas
såsom nyanlagda, nemligen det förut omtalade Göteborg,
samt Gustafsburg vid Rhenfloden, hvilket sednare påbörja-
des vintern 1632. Till försvar af Sveriges östra kust dels an-
lades, dels upphjelptes åtskilliga mindre befästningar och
skansar denna tid. Sålunda grundades t. ex. Johannisborg
vid Norrköping af hertig Johan, Nyköpings fästning förbätt-
rades flera gånger under Gustaf Adolfs regering och lika-
ledes Waxholm, som försvarade inloppet till Stockholm:
Då ett anfall befarades från Pohlen, uppkastades en för-
skansning, vid Dalarön, en annan på Mörkön och en tredje
midt emot på fasta landet, hvilka befästningar, jemte
Hörningsholm, skulle försvåra en landstigning i grann-
skapet af Södertelje.
Hvad denna tids fästningskrig beträffar må nämnas
att, som svenskarne under alla Gustaf Adolfs fälttåg,
hvilka merändels fördes utom landets: gränser, ständigt
fingo framåt, blefvo de sällan belägrade. Denna del af
ästningskriget är således föga anmärkningsvärd, synner-
ligen som det är mera än ovisst om ingeniörerna dervid-
lag spelade någon framstående rol. Endast i förbigående
må nämnas Mårten Krakaus- och hans hjeltemodiga frus,
Emerentia Pauli, försvar af Gullberg 1612, äfvensom
danskarnes några dagar efter utförda belägring af E1lfs-
borg (5—24 Maj), som tappert försvarades af Olof
Stråle ända tills dess den 400 man starka besättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
