Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
erhållit sin fullmakt för befästningarne vid Malmö, sva-
rade, då han fick del af cirkuläret, medelst en hänvisning
till sina föregående värf i arméer och fästningar, äfven-
som till de arbeten han författat.
Då danska kriget bröt ut år 1700 förordnade Stuart
hvilka fortifikationsofficerare, som skulle tjenstgöra vid
arméen i Skåne, hvarjemte dessa för första gången blefvo
indelta i kompanier. Han rekognoscerade sjelf danska ku-
sten och bestämde landstigningspunkten till Humlebaäck,
hvarjemte han tilldelade de särskilta kolonnerna vissa
ingeniörofficerare, för att anvisa de respektive ställena att
å i land. Till följe af de lyckade dispositioner han gjort
ör landstigningen (den 25 Juli), erhöll han af konungen
generalmajors fullmakt. Stuart tjenstgjorde äfven vid öf-
vergången af Däna (den 9 Juli 1701), hvartill grefve
Dahlberg förberedt anstalterna. Generallöjtnanten friherre
Stuart afled 1705, då generalqvartermästarelöjtnanten Paul
Ludvig Leijonsparre förordnades att ad interim förestå
direktionen tills dess MAGnus PALMQVIST, förut öfverstelöjt-
nant vid gardet, år 1706 utnämndes till generalqvarter-
mästare och direktör för fortifikationen.
Under Palmqvists chefskap för ingeniörväsendet fun-
nos vid denna tid 3:ne andra generalqvartermästare,
neml. AxEL GYLLENKROOK, (generalqvartermästare i fält
1706, generalqvartermästare 1707, följde med konungen
till Bender och blef fången i Moldau 1709 vid ett ströf-
parti till polska gränsen), JACOB EDELSTJERNA (finska bri-
gaden) och den ofvannämnde PAuL LuUDvIG LEIJONSPARRE,
chef för svenska brigaden 1712.
Under Leijonsparres inseende företogos många för-
baättringar af försvarsverket i Sverige. Sålunda uppför-
des år 1709 åtskilliga fältverk i Bohuslän mot norska
gränsen, Uddevalla befästades år 1711 och 2:ne stora re-
transchementer byggdes året derpå på skånska kusten,
ett. vid Rå och ett vid Klintekulle. Under de följande
åren förstärktes Göteborg, det förfallna Ny-Elfsborg upp-
hjelptes betydligt, förseddes med nya bröstvärn och bomb-
fria hvalf, likaledes Bohus, der tornet »Fars hatt» på hvil-
ket fästningens försvar berodde, färdigbyggdes och för-
seddes med batterier i två våningar, äfvensom med en
bombfri hufva, hvarjemte Marstrand förbättrades m. m.
Carl den XII:s långvariga krig utmärka sig ej så
mycket för storartade fältbefästningar eller belägringar,
men mera för broslagningar, flodöfvergångar och land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
