Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
hösten återvände den sannolikt till Sverige. Regemen-
tets hela styrka upptages detta år till 12 kompanier med
tillsammans öfver 1900 man. Kompanierna i Wismar
qvarlågo der till år 1648, under hvilken tid de mottogo
förstärkningar från Sverige, men utgjorde n. å. en del af
hufvudhären, som under pfaltzgrefve Carl Gustafs befäl
på hösten inföll i Böhmen och belägrade Prag, med
hvilket misslyckade företag 30-åriga krigets händelser
afslutades.
En del af regementets hemmavarande styrka tillhörde
vid utbrottet af danska kriget den armée, som fältmar-
skalk Horn samlade vid Wernamo och med hvilken han
sedan (Januari 1644) bröt in i Skåne, samt bevistade un-
der detta tåg de händelser, som finnas omtalade i lifrege-
mentets historia; en annan del, 3 kompanier, utgjorde
garnison i Göteborg och Ryssås. År 1646 var HAKAN
NILSSON SKYTTE öfverste för regementet.
Redan år 1654 öfverfördes en af regementets briga-
der till Tyskland jemte öfrige förstärkningstrupper åt fält-
marskalk Königsmark. Den utgjorde följande år, kom-
menderad af öfverstelöjtnant Scheding, en del af den kår,
som fältmarskalk Wittenberg samlade vid Stettin och med
hvilken han inryckte genom Hinter-Pommern i Pohlen
(Juli). Efter att för någon tid hafva intagit ett lager
vid Schroda, förenade sig Wittenberg i medlet af Augu-
sti vid Conin med Carl X Gustafs armée, som äfvenledes
inbrutit öfver gränsen. Brigaden deltog sedermera jemte
hufvudhären i marschen mot Warschau, hvilken stad utan
svärdsslag gaf sig den 30 Augusti, bevistade striden vid"
Czarnowa den 6 September och medföljde derefter till
Krakau. Efter ett trenne veckors tappert motstånd
föll denna rikets andra hufvudstad den 8 Oktober, sedan
dess kommendant Czarniecki betingat sig hedrande kapi-
tulationsvilkor.
Då konungen sedermera tågade mot Preussen, qvar-
lemnades sannolikt sqvadronen i Warschau, hvilken stad
olackarne i Maj 1656 började belägra. Inom murarne
örde Wittenberg öfverbefälet öfver den 3000 man starka
besättningen (deraf hälften sjuke eller sårade). Med otro-
ligt mod försvarade han under loppet af Maj och Juni
månader staden mot hela den polska hären under Johan
Casimir. Då denne slutligen lat göra en generalstorm,
derunder svenskarne försvarade sig som lejon, måste Wit-
tenberg den 20 Juni kapitulera med återstoden af sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
