Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
trupper, hvilken uppskattades till mellan 8 och 900 man,
deraf endast hälften friske. Af Schedings sqvadron åter-
kommo endast 136 man. Hvart dessa sedermera togo
vägen, omtalas ej, sannolikt sammanslogos de med öfver-
lefvorna af andra trupper och deltogo sålunda i de föl-
jande årens krigshändelser i Danmark.
I Sverige gjordes år 1656 2:ne utskrifningar (ännu
en verkställdes följande år), genom hvilka regementets
hemmavarande styrka blef förökad till 8 kompanier med
tillsammans 1000 man. Af dessa lågo 6 kompanier i
Calmar, 1 i Jönköping och 1 utgjorde förmodligen en del
af fältmarskalkarne Stenbocks och Douglas" kår vid bo-
huslänska gränsen.
År 1659 var Erik DRAKE öfverste för regementet ef-
ter Skytte, som blifvit utnämnd till landshöfding i Chri-
stianstads län och Blekinge. Ar 1665 var regements-
styrkan 10 kompanier med 1265 man. Ar 1666, efter-
träddes Drake af frih. GustAF ADoLnLF Horn af ÅMINNE.
År 1674 uppgick kompaniernas antal till 9 (med till-
sammans 1264 man och 162 befal) af hvilka 8 (inalles
1035 man) voro i Pommern. Till följe af det afslutade
förbundet med Frankrike hade svenska regeringen åta-
it sig att anfalla Brandenburg. Svenskarne inbröto der-
öre också i December 1674 i Hinter-Pommern. Först
efter ett flere wånader långt dröjsmål, under hvilket
kurfursten Fredrik Wilhelm fick tid att förbereda sig,
framryckte arméen i Maj 1675 mot Elben. Nu utbröt
ändtligen kriget. Den gamle riksmarskalken Carl Gustaf
’Wrangel, hjelten från 30-åriga kriget och från Carl X
Gustafs fälttåg, skulle såsom öfverbefälhafvare leda krigs-
företagen. Svenska hären räknade omkring 11,000 man,
deribland en brigad af Jönköpings regemente. Denna
deltog i arméens marscher och tåg under året (se lifre-
gementets och 2:dra lifgrenadierregementets hist.) samt
bevistade sålunda striden vid Fehrbellin den 18 Juni.
Regementet utgjorde sedermera garnison i Stettin, der
den tappre generalmajor Wulf förde befälet. Denne gjorde
under" loppet af år 1676 med garnisonen talrika utfall,
genom hvilka han icke allenast försåg fästningen med lifs-
medel och förnödenheter, utan äfven tillskyndade den
brandenburgiska observationskåren stora förluster. Hanlyc-
kades till och med vid ett tillfalle tillfångataga fiendens
befaälhafvare, generalmajor Lätke. Efter Anklams fall an-
kom kurfursten på eftersommaren med brandenburgiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
