Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
grenadierregementer att storma batteriet på Qvarnbac-
ken, hvilket gjort stor skada, men de mottogos der tap-
pert af dalkarlar och södermanlänningar samt öfverända-
kastades nästan alldeles. Svenskarne trängde likval i
ifvern för långt fram och måste slutligen, då de ständigt
stötte på nya fiendtliga linier, i sin ordning och med för-
lust retirera till Qvarnbacken. Under tiden hade nästan
samtlige finska trupper på det skamligaste tagit till flyk-
ten, utan att de knappt nog varit i handgemäng, och hade
lemnat de få svenska bataljonerna åt sitt öde. Dessa
måste derföre draga sig tillbaka från slagfältet för att söka
sin räddning, dels inom Willmanstrands murar, dels på
en holme i sjön Saimen. Samma dag stormades fästnin-
gen, och de dervarande blefvo antingen nedhuggne eller
fångne; det sednare ödet delade också större delen af de
på holmen varande trupperna. Förlusten på svenska si-
dan uppgitves denna dag till omkring 1300 man döde
och sårade, bland de förre majoren vid dalregementet G.
Grönhagen, samt ett ungefärligen lika antal fångar, der-
ibland öfverbefälhafvaren Wrangel och öfverste Gripen-
hjelm. Wrangels hela styrka under slaget hade uppgått
till närmare 4000 man. Ryssarne förlorade omkring 2400
man dödskjutne och sårade. På hösten öfverskeppades
återstoden af dalregementet till Finland och förenade sig
vid Qvarnby med öfrige dervarande trupper. Denna af-
delning deltog i Nov. uti infallet öfver ryska gränsen
och sedan, efter thronrevolutionen i Petersburg, i till-
bakatåget till qvarteren samt slutligen i återtåget till
Helsingfors sommaren 1742, hvilket slutades med kapi-
tulationen i nämnde stad den 24 Aug., hvarefter det
svenska infanteriet fördes ombord på galereskadern för
att öfverskeppas till Sverige.
År 1750 blef GustAF HENRIK MANNERHEIM öfverste
vid dalregementet, af hvilket år 1757 på eftersommaren
en bataljon afgick till Tyskland vid pommerska krigets
utbrott. 200 man deltogo den 13 Sept. i eröfringen af
Anklam. Bataljonen medföljde hufvudstyrkan af hären
i Okt. på marschen till Ferdinandshof och vidare mot
slutet af året tillbaka inom svenska området och till
Stralsund. Följande år på sommaren ankom äfven åter-
stoden af regementet till Tyskland, der det deltog i be-
lägringen af Peenemöände skans, som efter en veckas
försvar kapitulerade den 27 Juli. Besättningen blef krigs”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
