- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jämte flottorna /
518

(1867-1868) [MARC] Author: Harald Oscar Prytz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

518

1200 nummer, alla, med undantag af 9 (Bohus län), in-
om Elfsborgs län.

Regementschefer under Carl XII:s regering voro: år
1698 ÅNnDErs SPARRFELT och år 1710 JoHAn von MENTZER.
| Regementet tjenstgjorde de första åren af konung Carls
regering vid norska gränsen och år 1705 på flottan, der
befälet fördes af amiral Anckarstjerna. Sålunda deltogo
elfsborgarne i det misslyckade anfallet på ryska flottan
vid Cronstadt, hvilket slutades med en förlust för sven-
skarne af nära 500 man; en officer vid regementet, löjt-
nant J. Uggla, blef der fången. Anckarstjerna höll seder-
mera ryska flottan innesluten ända till på hösten, då han
återvände. Regementet blef derefter hemma på roten
till år 1709, då det kommenderades till Bohus län och
mot norska gränsen, hvarifrån det sedermera aftågade
till förening med general Stenbocks armée i Skåne
år 1710. Det deltog i slaget vid Helsingborg den 28
Febr. Båda bataljonerna, kommenderade af öfverste-
löjtnant Tranhjelm och major Fleetwood, stodo ytterst till
höger i midtens första treffen, der generalmajorerna Sparr-
felt och Taube förde befälet. Här uppstod en ytterst het
och länge ganska oviss strid med danska grenadiergardet.
Slutligen ändades den dock till svenskarnes fördel genom
ankomsten af trupper från den segrande högra flygeln
samt derigenom att en bataljon i svensk tjenst varande
sachsare gaf det fiendtliga regementet en salfva i sidan.
Äfven artilleriet, som slutligen gaf eld på endast 15 stegs
afståud, bidrog icke ringa till den lyckliga utgången.
Fiendens nederlag var fullkomligt. 4000 man lågo på
fältet, 3000 voro sårade och 3000 gjordes till fångar.
På svenska sidan förlorades öfver 800 man döde, förutom
2000 sårade. Elfsborgs regemente var ett utaf dem, som
lidit största manspillan, samt fick en mängd officerare dels
skjutne dels sårade; bland de förre var major Fleetwood.
Det återvände sannolikt kort efter slaget till hemorten.
I Aug. 1711 fick det uppbrottsorder, för att förena sig
med den kår, som generallöjtnant Burensköld kommen-
derade i Bohus län och hvilken hotades af norrmännen
under general Löwendahl. I början af Oktober erhöll
regementet befallning att marschera till Christianstad.
Derifrån gick det sedan vidare till Carlskrona, samt öf-
verskeppades i Nov. till Pommern, hvarest det under lop-
pet af år 1712 uthärdade Stralsunds blockad, utförd af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hisvnoarme/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free