- Project Runeberg -  Om vår tids ungdom /
8

(1842) [MARC] Author: Israel Hwasser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upplyftande fröjd. Ej nog att de förödde många
men-niskolif, atl deras giftiga ande strök fram Öfver
mensk-ligheiens blomstergård och gjorde på flera af de barn9
livilka den icke omedelbart dödade, ett så djupt intryck,
alt deras förmåga att utveckla sig till mensklig gestalt
och inenskliga förmögenheter, blef för deras hela
återstående lefnad hämmad. Afven sjelfva formen af
förödel-sen var fasaväckande. Den sjukes ända till afsky
vanställda utseende, de förskräckande krampanfallen, den
vidriga stanken, det oupphörliga, men af plågans egen
öfvermagt dämpade och till ett svagt qvidande
förvandlade klagoljudet, sjukdoms-processens jemnforelsevis
långsamma gång ni. ni. göra, att ibland alla de qvalfulla sätt,
hvarpå sjukdom plägar utkräfva sina offer, detta med
rätta blifvit ansedt för det mest hårda och förfärliga. Är
det möjligt för dem, livilka moderkärleken lifvar med
hela fullheten af sin heliga värma, att erinra sig den
tid, då kopporna voro den vanligaste af barnsjukdomarna
och den rysliga bilden af deras förödelse den alldagliga
gäst, som, ända till dess eldprofvet var genomgånget,
oupphörligt med hemska mörka moln bortskymde hoppets
gryning; är det möjligt, säger jag, att erinra sig detta
elände, såsom öfvervunnet och förbi, utan att nedfalla
inför Gud i den öfversvämmande glädjens och tacksam**
helens hela förtjusning ? Och Läkarekonstens idkare, som
lärt känna den inenskliga klagotonens alla förändringar
och veta, hvilka af dem skära djupast, kunna väl
svårligen utan den innerligaste fröjd ihogkorama, att den,
som sannolikt var den mest missljudande och
hjertgri-pande af dem alla, för alltid tystnat, om de äfven icke
kunna för något annat än en svärmares dröm anse den
föreställningen, alt detta friskare, gladare och starkare
harnslägte ar budbärare ifrån en kommande, ädlare och
lyckligare tid; förkunnare af en menskligbetens frid, som
tillväxer och uppfostras i skötet af en ännu aflägsen
framtid. Men hos hvem bör tacksamhetens känsla vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:10:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hiungdom/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free