Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord och Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hwassers eget yttrande, att hela hans bildning i grunden och
huf-vudsaken var och förblef medicinsk. De äsigter, som hos Hwasser
voro egendomliga åfven inom hans vetandes mer philosophiska
områden, hade nämligen utvecklat sig från en medicinsk utgångspunkt,
från hans uppfattning af förgängelsens och sjukdomens väsende. Detta
bestämdes af honom såsom sjelfförstöring, och denna tanke blef
uppslaget till hans construction af sjukdomsläran och sedermera
äf-ven utgångspunkten för hans öfriga studier. En riktig uppfattning
af de sistnämnda förutsätter derföre någon bekantskap med hans
grundåsigter såväl om sjukdomens som om lifsprocessens kroppsliga
och psychiska sida.
Hvaije varelse, säger Hvasser, som bestämmer sig sjelf,
bestämmer derigenom sin egen undergång. Derföre kan varelsen icke
hafva sin grund i sig sjelf, utan måste ega denna i något annat,
och detta är skapelsen, naturen eller lifvet med hvilka olika
benämningar han förstår den »absoluta verksamhet», hvarigenom allt
ursprungligen uppkommit och fortfar att vara till När forskaren,
Bäger Hwasser, kommit till idéen om absolut verksamhet eller
skapelse, icke blott i symbolisk utan i verklig vetenskaplig mening,
står han omedelbart inför menniskotankens högsta föremål den
outgrundlige, hvilken menniskan icke kan begripa, endast dyrka. Af
denna omedelbart från Gud utgående absoluta verksamhet, hvilken
han äfven kallar absolut alstring, productivitet, utgör varelsen, han
må vara kroppslig eller andlig, individuel, generisk eller kosmisk,
endast product och består blott genom ett oupphörligt vardande,
hvilket derföre är varandets inre grund. Lifvet är icke någon
»sjelf-alstring» eller en verksamhet som har sig sjelf till ändamål och
grund. Denna tanke åter, hvilken Guffon antydde med orden »materia
productrix», anser Hwasser utgöra principen för det slags
materialism, som blifvit kallad hylozoism. Han opponerar sig derföre starkt
mot bestämningen af lifvet såsom »identiteten af product och
pro-ductivitet», af vara och varda, hvilken yrkades af Schelling.
Hwasser skiljer sig derföre principielt från denne, enligt hvilkens
definition lifvet skulle blifva den verksamhet, hvarigenom varelsen blefve
beroende af sig sjelf Detta är åter för Hwasser, såsom nyss sades,
det väsendtliga hos sjukdomen och förgängelsen. Deremot blir
varelsen enligt Hwasser genom sitt beroende af lifvet skyddad och
upprätthållen. Hans högsta möjliga sjelfständighet, frihet och
fullkom-lighet blir grundad i eller identisk med högsta graden af hans
beroende «f Gud. Den nödvändiga formen för all existens, som sålunda
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
